Greppet att i en klinisk testning av ett läkemedel, som till slut visat att ett nytt piller är verkningslöst, eller rentav skadligt, i efterhand leta upp en statistisk undergrupp, där pillret tycks vara effektivt, brukar i forskarsammanhang inte inge förtroende för utföraren. Fast inom politiken är man stundom mera tolerant mot dem som manipulerar sin statistik än vad som gäller inom medicinen.

Alliansregeringen har vunnit två val på löftet om att genom en konsekvent "arbetslinje" eliminera arbetslösheten och därmed minska "utanförskapet".

Om åtgärderna mot arbetslösheten inneburit ett misslyckade eller en framgång för regeringens "arbetslinje" är ovisst. Varken regering eller opposition har nämligen kunnat ge en definition av denna brett omskrutna linje. D v s om man, mest av hänsyn till sageskvinnan, undantar ett auktoritativt uttalande i fjol från M:s kanslichef på direkt fråga av Sveriges Radios reporter: "Alla skall ha arbete, och alla skall kunna arbeta."

Med det mått som vi brukade använda när Alliansregeringen tillträdde hösten 2006 var arbetslösheten i Sverige drygt sex procent och sakta i sjunkande. Efter sex års av allierad arbetslinje, fyra jobbskatteavdrag, sänkt moms på krogen - förutom arbetslustbefrämjande stimulanser riktade mot de utanför produktionen stående i form av frysta pensioner, nedsatta sjukförmåner och ofta obefintlig arbetslöshetsersättning - ligger den aktuella arbetslösheten dock nu på närmare åtta procent, dvs en nära tredjedel mera. "Antalet sysselsatta har blivit 200 000 fler" sedan 2006 påpekar statsministern dock. Detta kan vara sant, även om andra bedömare fått antalet till 150 000.

Men dessa siffror har dessvärre inget med andel arbetslösa i att göra, ty såväl Spanien som Nigeria har överlägset långt fler sysselsatta. Sverige hade däremot, när vi på 60-70-talet hade 2 procent arbetslösa, långt färre sysselsatta. Andelen sysselsatta har faktiskt minskat med en procentenhet, vilket Reinfeldt inte nämner. Men om han numera, till skillnad från vad han ansåg under S-regimen, menar att man inte längre borde räkna arbetslösa i procent kan man gå honom tillmötes genom att även räkna arbetslösa i absoluta tal. Då finner man att antalet arbetslösa verkar ha gått upp från 314 000 2006 till cirka 370 000 hösten 2011.

Detta låter vid ett ytligt betraktande som ett misslyckande. Man bör dock vara positiv och medge, att vi aldrig får reda på hur stor andelen arbetslösa skulle ha varit i frånvaro av arbetslinjen. Ej heller vid vilken procentsats, om vid någon, arbetslinjens supportrar skulle anse att den hade misslyckats. Statsministern anser i alla fall uppenbarligen inte att denna nivå har uppnåtts. Han ifrågasätter inte siffrorna som visar en ökande andel arbetslösa, men tycker att man i stället bör framhålla att det faktiskt finns skikt av medborgare som har lägre arbetslöshet. Att sådana skikt existerar kunde dock bara ha förvånat den som annars trott att arbetslösheten vore absolut jämt fördelad i befolkningen.

Det var i denna kritiska situation som Reinfeldt vid besök i länet, likt en desperat Sarkozy, förgäves spelade ut raskortet, om än i lägre valör: "Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet". Det var få som riktigt begrep sig på varför man plötsligt ur statistiken skulle räkna bort lite äldre eller yngre arbetsföra och fr a en tidigare helt odefinierad grupp, kallad "etniska svenskar". Förutom förstås, AB:s alltid lika trogna Lena Mellin och fr a den triumferande Jimmy Åkesson, som visade sig förstå perfekt. Många av oss känner onekligen ett ökat utanförskap när man märker hur våra mer eller mindre valda ombud försöker manipulera oss. Och detta utan att vi skäms för känslan.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...