Greppet att i en klinisk testning av ett läkemedel, som till slut visat att ett nytt piller är verkningslöst, eller rentav skadligt, i efterhand leta upp en statistisk undergrupp, där pillret tycks vara effektivt, brukar i forskarsammanhang inte inge förtroende för utföraren. Fast inom politiken är man stundom mera tolerant mot dem som manipulerar sin statistik än vad som gäller inom medicinen.

Alliansregeringen har vunnit två val på löftet om att genom en konsekvent "arbetslinje" eliminera arbetslösheten och därmed minska "utanförskapet".

Om åtgärderna mot arbetslösheten inneburit ett misslyckade eller en framgång för regeringens "arbetslinje" är ovisst. Varken regering eller opposition har nämligen kunnat ge en definition av denna brett omskrutna linje. D v s om man, mest av hänsyn till sageskvinnan, undantar ett auktoritativt uttalande i fjol från M:s kanslichef på direkt fråga av Sveriges Radios reporter: "Alla skall ha arbete, och alla skall kunna arbeta."

Med det mått som vi brukade använda när Alliansregeringen tillträdde hösten 2006 var arbetslösheten i Sverige drygt sex procent och sakta i sjunkande. Efter sex års av allierad arbetslinje, fyra jobbskatteavdrag, sänkt moms på krogen - förutom arbetslustbefrämjande stimulanser riktade mot de utanför produktionen stående i form av frysta pensioner, nedsatta sjukförmåner och ofta obefintlig arbetslöshetsersättning - ligger den aktuella arbetslösheten dock nu på närmare åtta procent, dvs en nära tredjedel mera. "Antalet sysselsatta har blivit 200 000 fler" sedan 2006 påpekar statsministern dock. Detta kan vara sant, även om andra bedömare fått antalet till 150 000.

Men dessa siffror har dessvärre inget med andel arbetslösa i att göra, ty såväl Spanien som Nigeria har överlägset långt fler sysselsatta. Sverige hade däremot, när vi på 60-70-talet hade 2 procent arbetslösa, långt färre sysselsatta. Andelen sysselsatta har faktiskt minskat med en procentenhet, vilket Reinfeldt inte nämner. Men om han numera, till skillnad från vad han ansåg under S-regimen, menar att man inte längre borde räkna arbetslösa i procent kan man gå honom tillmötes genom att även räkna arbetslösa i absoluta tal. Då finner man att antalet arbetslösa verkar ha gått upp från 314 000 2006 till cirka 370 000 hösten 2011.

Detta låter vid ett ytligt betraktande som ett misslyckande. Man bör dock vara positiv och medge, att vi aldrig får reda på hur stor andelen arbetslösa skulle ha varit i frånvaro av arbetslinjen. Ej heller vid vilken procentsats, om vid någon, arbetslinjens supportrar skulle anse att den hade misslyckats. Statsministern anser i alla fall uppenbarligen inte att denna nivå har uppnåtts. Han ifrågasätter inte siffrorna som visar en ökande andel arbetslösa, men tycker att man i stället bör framhålla att det faktiskt finns skikt av medborgare som har lägre arbetslöshet. Att sådana skikt existerar kunde dock bara ha förvånat den som annars trott att arbetslösheten vore absolut jämt fördelad i befolkningen.

Det var i denna kritiska situation som Reinfeldt vid besök i länet, likt en desperat Sarkozy, förgäves spelade ut raskortet, om än i lägre valör: "Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet". Det var få som riktigt begrep sig på varför man plötsligt ur statistiken skulle räkna bort lite äldre eller yngre arbetsföra och fr a en tidigare helt odefinierad grupp, kallad "etniska svenskar". Förutom förstås, AB:s alltid lika trogna Lena Mellin och fr a den triumferande Jimmy Åkesson, som visade sig förstå perfekt. Många av oss känner onekligen ett ökat utanförskap när man märker hur våra mer eller mindre valda ombud försöker manipulera oss. Och detta utan att vi skäms för känslan.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Varken AD eller riksdag stoppar hyvlingen

Erik Bohman - 17 juli 2017

I november beslutade Arbetsdomstolen (AD) att så kallade hyvlingar inte är att betrakta som...

Läs mer...

Bildtext

Tagga ner! Här är bästa språkpolitiken

Olle Josephson - 17 juli 2017

Här är bästa språkpolitiken.

Läs mer...

Bildtext

Robotar och alienation

Johan Alfonsson - 17 juli 2017

Skyll inte på tekniken - det är kapitalismen som spökar. På World Economic Forums årliga möte i...

Läs mer...