De gräl som plötsligt flammar upp i kulturlivet är det som ger detsamma näring att fortsätta vara levande och inte stagnera. Strindberg hade nogvarit nöjd. Motsättningarna som driver oss framåt tar sig uttryck i attfolk skapar, reagerar på skapande och skapar som en reaktion på andras skapande.

En som verkligen lyckats och för vilken vibör lyfta hatten är Johan Jönson. Hans poesi har skapat en diskussion om klasshat i litteraturen. Det intressanta med just denna diskussion äratt den förs på ett sätt som att den vore något nytt. Jens Liljestrandpå Dagens Nyheter är en av dem som satt kaffet i halsen av att höra Jönsons poesi. Jag skulle snarast kalla det lilla jag läst av Jönson för"sanningssägeri" snarare än poesi. Sanningen är inte alltid vacker. Mendet som inte är vackert kan kläs i ord som gör en svårgripbar verklighet mer lättillgänglig.
"Semester och sorg.
Vi har ingenstans att ta vägen.
bara de fattigaste kvar.
i Stockholm i jul"

Vadjag tycker vi ser här är däremot en borgerlighet som upprörs över kreativa uttrycksformer för det samhälle de är påväg att skapa. Ett samhälle vi redann lever i, åtminstone till viss del, i Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö, Hässleholmen i Borås eller Bergsjön i Göteborg. Fattigdom, arbetslöshet, låga pensioner, psykisk ohälsa, ett slit och släng-samhälle. Det är vad som kanske beskrivs lättare i litteraturens värld än i reportage, nyhetsinslag och sociala utredningar. Kanske bättre av Johan Jönson, Mattias Alkberg och Jenny Wrangborg, Kapten Röd och Svenska Akademien än av Anders Borg och Hillevi Engström.

Närhögerns handgågna män och kvinnor bestämmer sig för att dra ut i krig mot det etablissemang de själva tillhör får de lätt problem. Det är intepoeterna, musikerna, konstnärerna eller skådespelarna som styr det här landet. När Bengt Ohlsson eller JensLiljestrand vill att vi ska bli moraliskt upprörda är det inte över detsamhälle vi lever i utan av de som skilldrar det. Den andra diskussionen skulle de nämligen inte kunna hantera.

Ettstående tips till Ohlsson och Liljestrand: Vill ni inte se den verklighet som beskrivs i poesin, angrip inte litteraturen, angrip verkligheten. Om du är ute efter att göra någon illa, inte för att en sådan sak någonsin skulle föresväva herr Liljestrand, sparka inte på skuggan. Angrip inte budbäraren...

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...