I dagarna meddelade Apotekskedjan Kronan att man nästa år, fr a på grund av lönsamhetsproblem planerar att lägga ner ett antal av de filialer man 2009 köpt upp i glesbygden. 33 glesbygdsapotek ligger illa till, sedan Kronan köpt dem och nästa år kan börja plocka russinen ur förvärvet.

Privatiseringen av apoteken var, lika litet som övriga inom vård och omsorg , ett initiativ som främst kom från konsumenterna. Av 946 statliga apotek valdes 466 för att säljas ut till större kedjor och ytterligare 150 stycken till ingå i ett statligt ägt småföretagsbolag. Resten skulle fortsatt drivas av Apoteket AB. Detta, i kombination med att receptfria mediciner samtidigt fick börja säljas i dagligvaruhandeln, skulle innebära ett ordentligt prisras, menade direktören i Apoteket AB , Eva Fernvall. Exempelvis skulle Alvedon, som 2009 kostade strax under två kronor på tablett, kanske komma att kosta några ören, tyckte hon.

Fernvall gick f ö 2005, efter att från sin post i Vårdförbundets ledning ha blåst av sköterskestrejken, öppet över till arbetsgivarsidan som direktör på Apoteket AB. Som merit kunde hon säkert räkna att hon bl a tidigare inom Vårdförbundet hade verkat för indivividuell lönesättning, för privatiseringar in om vården och ansett MBL vara "skadligt".

Fernvall ingår numera i Fores, en nyliberal "tankesmedja", som 2007 bildades som ett initiativ från Centerpartiet tillsammans med bl a Bertil Ohlininstitutet. Hon var icke oväntat entusiastisk inför avregleringen av Apoteket. Fler apotek, billigare medicin och möjligheten att kunna köpa huvudvärkstabletter även på en söndag, lovade socialminister Göran Hägglund (KD) inför privatiseringen av Apoteksväsendet.

Det är rätt att det faktiskt numera lättare att vid akut behov köpa rynkkräm, sexleksaker och receptfri avmaskning till katten - så länge apoteket och livsmedelsbutiken finns kvar på orten, ty det är inte bara apotek som har problem med lönsamheten.

I oktober 2011 fanns 317 fler apotek än före avregleringen - en ökning med 34 procent. Så långt hade Hägglund i AB förra veckan alldeles rätt. Av de 317 nyöppnade privatapoteken ligger 315 dock i storstäder/större tätorter, dvs där det redan fanns apotek. Och en ask Alvedon som 2009 kostade 30 kronor kostade 2011 38 kronor. Priserna på receptfria läkemedel har gått upp 11% sedan avregleringen. Receptläkemedlens priser är fortsatt reglerade, men det har varit problem med att få dem levererade inom 24 timmar.

Hägglund tecknar som väntat en ljus bild av näringens framtid i landsorten. Apoteket AB, Apoteksgruppen och Apotek Hjärta har inga planer på att lägga ner sina verksamheter, påstår Hägglund att de påstår. Ingen filial har ju hittills lagts ner sedan privatiseringen, påpekar han vidare. Han "glömmer" därvid att de enligt ägardirektivet ju förbundit sig att hålla igång till mars 2013.

Hägglund, antyder att Kronan med sitt "ansvarslösa utspel" om nedläggningar efter mars vill skrämma till sig mera bidrag. Ansvar mot vem? Om man privatiserar en verksamhet måste man inse att företagets "ansvar" inte längre i första hand gäller gentemot medborgarna, ministern eller samhället - det gäller gentemot kapitalägaren. En av huvudägarna till Kronan, KF, har de senaste decennierna sannerligen bevisat att de menar allvar då det gäller att lägga ner sin detaljhandel på landsbygden. Man kommer  "inte stillatigande att titta på" om någon försöker försämra apotekservicen på landsbygden, säger Hägglund, men aktar sig för att lova mera stödpengar. Han påpekar att "staten fortfarande är aktiv inom branschen via Apoteket AB". Men veterligen har hans regering inför privatiseringen förbundit sig att inte öppna nya nya apoteksenheter. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har de små apoteken på landsbygden problem med ekonomin, varför Hägglunds löfte, att alla ska ha tillgång till ett apotek, kommer att vara svårt att uppfylla.

Om du bor på landsbygden, håll dig för säkerhets skull frisk! Och annars också, ty kompetenta farmacefter är efter privatiseringen en bristvara.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...