När den borgerliga kulturminstern Lena Adelsohn Liljeroth skrattandes skar i en tårta föreställande en rasistisk karikatyr av en svart kvinna så vällde en lavin av känslor fram. Helt plötsligt stod vårt västerländska samhälle naket, med sin institutionaliserade rasism blottat. Man hade kanske föreställt sig att reaktionen på ett sådant effektivt konstverk på Moderna Museet därav skulle ha uppskattats. Istället valde många att känslomässigt rikta sin kritik mot själva konstverket och konstnären. Det uppfattades helt enkelt som ett rasistiskt konstverk, som om vi gått vilse i vår syn på konst och blivit blinda för att tolka ett steg längre. Denna kulturdebatt som rasade visar på sitt sätt hur ovana vi just är med en intellektuell konstdebatt i Sverige. Istället för reflektion så reagerar vi i affekt. Detta är i sig själv ett uttryck för det nivellerande offentliga samtalet, en direkt konsekvens av den borgerliga reaktionens samtid - en tendens som Lena Adelsohn Liljeroth är en kugge i. Kultur är inte lika intressant, inte lika viktigt - med Liljeroths politik borde vi istället satsa på underhållning.
Vore det inte för enstaka intellektuella som Stefan Jonsson i DN så hade den viktiga reflektionen gått oss förbi och vi stått här och inte lyckats förstå vad konstverket faktiskt säger oss . Nämligen hur de vita västerländska makthavarna, skrattandes och skålandes, saknar en ryggmärgsreflex mot rasistisk exploatering av människor. Just därav måste man också hålla med Jonsson att det är berättigat med ett avgångskrav av Liljeroth - som uppenbarligen saknar denna ryggmärgsreflex. Betänk bara den intressanta reflektionen som en kvinna gjorde i Ring P1 häromdagen; om Liljeroth hade varit lika villig att utföra en könsstympning av en tårta föreställande kronprinsessans barn Estelle? Nu kunde Liljeroth skära i tårtan, bara p.g.a. att den föreställde en karikatyr av en svart kvinna. En reflektion som är omöjlig för en borgerlig konstsyn, representerbar av bland annat den borgerliga intellektuella tidskriften Axess, som fastnar i en linjär tolkning.
Det här konstverket lever för sig själv, som all bra konst gör, och därav är det egentligen ointressant vad för intentioner konstnären hade. I syn karikatyra symbolik fungerar det som den realistiska konstens triumf, som Marx och Engels diskuterade i sina tolkningar av borgerliga författare. Den marxistiske socialdemokraten Gunnar Gunnarson skrev en viktig bok om marxistisk syn på estetik där det klarlades att litteratur som reflekterar vår verklighet bör uppskattas trots författarens personliga åsikter. Det är en av fördelarna med den realistiska konsten (inte att jämställas med schematisk socialrealism), som reflekterar över vår sociala verklighet. Det är en lärdom vi bör ta med oss när vi debatterar konst.

Kommentarer   

0 #1 dennis berggren 2012-04-28 19:18
Alldeles riktigt, tänkte på detta när jag såg klippet på tv. Kulturministern liksom hyssjar den svarta kvinna och stoppar lite tårta i munnen på henne. Lite så där prussiluskanöverslätande.

Det är nog dags för lite gammalt hederligt klasshat....
Citera

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...