När den borgerliga kulturminstern Lena Adelsohn Liljeroth skrattandes skar i en tårta föreställande en rasistisk karikatyr av en svart kvinna så vällde en lavin av känslor fram. Helt plötsligt stod vårt västerländska samhälle naket, med sin institutionaliserade rasism blottat. Man hade kanske föreställt sig att reaktionen på ett sådant effektivt konstverk på Moderna Museet därav skulle ha uppskattats. Istället valde många att känslomässigt rikta sin kritik mot själva konstverket och konstnären. Det uppfattades helt enkelt som ett rasistiskt konstverk, som om vi gått vilse i vår syn på konst och blivit blinda för att tolka ett steg längre. Denna kulturdebatt som rasade visar på sitt sätt hur ovana vi just är med en intellektuell konstdebatt i Sverige. Istället för reflektion så reagerar vi i affekt. Detta är i sig själv ett uttryck för det nivellerande offentliga samtalet, en direkt konsekvens av den borgerliga reaktionens samtid - en tendens som Lena Adelsohn Liljeroth är en kugge i. Kultur är inte lika intressant, inte lika viktigt - med Liljeroths politik borde vi istället satsa på underhållning.
Vore det inte för enstaka intellektuella som Stefan Jonsson i DN så hade den viktiga reflektionen gått oss förbi och vi stått här och inte lyckats förstå vad konstverket faktiskt säger oss . Nämligen hur de vita västerländska makthavarna, skrattandes och skålandes, saknar en ryggmärgsreflex mot rasistisk exploatering av människor. Just därav måste man också hålla med Jonsson att det är berättigat med ett avgångskrav av Liljeroth - som uppenbarligen saknar denna ryggmärgsreflex. Betänk bara den intressanta reflektionen som en kvinna gjorde i Ring P1 häromdagen; om Liljeroth hade varit lika villig att utföra en könsstympning av en tårta föreställande kronprinsessans barn Estelle? Nu kunde Liljeroth skära i tårtan, bara p.g.a. att den föreställde en karikatyr av en svart kvinna. En reflektion som är omöjlig för en borgerlig konstsyn, representerbar av bland annat den borgerliga intellektuella tidskriften Axess, som fastnar i en linjär tolkning.
Det här konstverket lever för sig själv, som all bra konst gör, och därav är det egentligen ointressant vad för intentioner konstnären hade. I syn karikatyra symbolik fungerar det som den realistiska konstens triumf, som Marx och Engels diskuterade i sina tolkningar av borgerliga författare. Den marxistiske socialdemokraten Gunnar Gunnarson skrev en viktig bok om marxistisk syn på estetik där det klarlades att litteratur som reflekterar vår verklighet bör uppskattas trots författarens personliga åsikter. Det är en av fördelarna med den realistiska konsten (inte att jämställas med schematisk socialrealism), som reflekterar över vår sociala verklighet. Det är en lärdom vi bör ta med oss när vi debatterar konst.

Kommentarer

0 #1 dennis berggren 2012-04-28 19:18
Alldeles riktigt, tänkte på detta när jag såg klippet på tv. Kulturministern liksom hyssjar den svarta kvinna och stoppar lite tårta i munnen på henne. Lite så där prussiluskanöverslätande.

Det är nog dags för lite gammalt hederligt klasshat....

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Stoppa det orättvisa drevet mot Ebba Busch Thor

Dan Israel - 8 december 2017

Det pågår ett orättvist drev mot Ebba Busch Thor, i vilket kristdemokraternas partiledare framställs som en okunnig produkt av en Livets Ord-friskola. I själva verket försökte Busch Thor på ett diskret sätt avfärda de författare och böcker som inte bör ingå i en svensk kanon. Avsikten med en sådan är...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Tagga ner! Här är bästa språkpolitiken

Olle Josephson - 17 juli 2017

Här är bästa språkpolitiken.

Läs mer...