När Anders Bering Breivik sprängde sinaterrorbomber i Norge hänvisade han till att bomberna riktade sig mot vad han kallade "kulturmarxisterna". Detta begrepp anses således stå fören human flyktingpolitik, en som fascisterna och rasisterna ser det, beskyddande inställning till den "hemliga muslimska invasionen".

Konspirationsteorier har alltid intresserat mig, vilket fått mig ganska impopulär hos gänget kring Zeitgeist, gruppen kring vaken.se (som jag i Clarté kritiserat att vissadelar av vänstern har en obefogad respekt för). Min fascination består iatt människor säger sig se saker, mönster i samhället, som inte finns. Den sionistiska världsregeringen är ett exempel på en av de mer kända tankespökena, även det finns det vissa (tack och lov ganska få) inom vänstern som också har sett. Men inom högern verkar konspirationerna nu flocka sig, såväl den extremhöger som Anders Bering Breivik representerar som den mindre aggressiva höger som innehar regeringsmakten i Sverige.
De två konspirationsteorier som för tillfället intresserar mig mest är de som har en politisk snarare änen religiös eller etnisk bakgrund. Dessa två handlar om kulturmarxismenoch kulturvänstern. När det gäller den förstnämnda så handlar det som nämnts ovan om en konspirationsteori av det mer klassiska slaget så tillvida att den har religiösa förtecken. Dock skiljer den sig från exempelvis teorin om ZOG eftersom den innebär att en icke religiöst homogen utan åsiktshomogen grupp skyddar en religiöst homogen grupp, de konspirationsteorin i detta fall rör är den åsiktshomogena gruppen, det är dessa som är "kulturmarxisterna". När det gäller den senare handlar det på intet sätt om religion. Snarare tvärt om. Denna konspiration rör till stor del 68-generationens påstådda kulturella-, samhällsdebatts- och mediala dominans. Denna konspirationsteori beläggs precis som andra konspirationsteorier med "allmänt vedertagna fakta". Dessa fakta är som brukligt subjektivt utvalda för att styrka den egna tesen. De konspirationsteoretiker som i detta avseende har störst inflytande heterBengt Ohlsson, Lena Adelsohn Liljeroth, Ulf Brunnberg och Wille Craaford. Dessa är modiga föregångare som tagit bladet från munnen och vågar stå upp mot "etablissemanget".
Detta med att stå upp mot etablissemanget är en intressant företeelse som har kommit på senare år till regeringskvarteren (läs sedan 2006). Vad vi här ser är hur de som utgör samhällets toppskikt, statsråd, en handfull journalister och kulturpersonligheter och några till från samhällets toppskikt, bestämmersig för att de helt plötsligt är riktiga underdogs. De motarbetas och förtrycks. Det märkliga är att de ofta motarbetas och förtrycks av folk som har mindre reellt inflytande än de själva har. Detta görs uppenbart för att skapa en stämning där folk i gemen ska känna att det är dessa personer som vågar stå upp för "sanningen" trots att det kostar på.
"Kulturvänstern är en allomfattande elitklass med revolutionära förtecken" hette det på 70talet. Idag används samma mening men "revolutionära" har bytts ut mot "konservativa". Varför, undrar säkert vissa, går inte denna välorganiserade apparat, denna maktfaktor att räkna med, till motangrepp? Svaret på den frågan är enligt undertecknad ganska enkelt. Kulturvänstern är ett samlingsnamn äför människor med vänstersympatier som sysslar med kultur eller media. Detta innebär att det är ett ungefärlika spretigt begrepp som "naturälskare". En så oorganiserad grupp som kulturvänstern är så pass spretig att frågan är om man kan säga att den alls finns. Hur spretig kan en grupp vara och fortfarande vara en grupp?

Först publicerad på Kulturpolitikbloggen

Kommentarer

0 #1 Indien Solidaritet 2012-04-07 15:39
Kulturvänster är en hedersbeteckning!

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Stoppa det orättvisa drevet mot Ebba Busch Thor

Dan Israel - 8 december 2017

Det pågår ett orättvist drev mot Ebba Busch Thor, i vilket kristdemokraternas partiledare framställs som en okunnig produkt av en Livets Ord-friskola. I själva verket försökte Busch Thor på ett diskret sätt avfärda de författare och böcker som inte bör ingå i en svensk kanon. Avsikten med en sådan är...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Robotar och alienation

Johan Alfonsson - 17 juli 2017

Skyll inte på tekniken - det är kapitalismen som spökar. På World Economic Forums årliga möte i...

Läs mer...