Min vän Per Anders

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Jag tror att jag var 15 år, okej, detär inte så länge sedan om man tänker på min ringa ålder, ochinte vill jag låta som någon gubbe. Jag läste mycket, gärna medöronen. Jag läste deckare, skönlitteratur, poesi, biografier. Jagvar socialist. Det jag längtade efter att hitta var det där omvanliga människor. Beskrivning och berättelse om människors livoch gärning. Maj Sjövall och Peter Wahlöö hade på sätt och visöppnat upp deckargengren ur det perspektivet för mig något årtidigare med sina halvmisslyckade, alkoholiserade och tröttasossepoliser i böckerna om Martin Beck, Gunvald Larsson, Kollbergoch de andra.

Jag tror det var mormor och morfar somintroducerade mig för min sedermera trognaste litterära vän. Hanhade skrivit om två saker som ligger mig varmt om hjärtat ochdessutom i kombination. Han skildrade den vanliga strävsammaarbetarklassens människor och deras liv och leverne iMälardrottningens stad. Det var en stilistisk fullträff somsparkade mig på smalbenet och fick mig att rycka till och sträckalite på mig, nyvaket men alert. Jag förstod någonstans attanledningen till att man kan vara stolt och hederlig, rejäl som jaggillar att uttrycka saken, trots att man inte har mycket i livet atthurra åt på den materiella sidan, var att man hade och harvarandra. Så länge man har det, stödet, så är man en svårknäcktnöt även för den kapitalistiska rovdrift som är den faktor somsuger ut människor i samhället, oavsett om man jobbar på kontor,bemanningsföretag, i Pressbyrån eller i hamnen. Man behöver enuppbackning av kollektivet i flera lager, som en lök. Man behöveruppbackning av sin familj, sina vänner, sina arbets- ellerstudiekamrater, sin organisation, sin klass. Så länge man får ochger det stödet, den solidariteten, så kan man inte krossas vare sigunder riddarens sporre, handelsmannens damask, adelsdamens klackeller arbetsköparens Armani. Det är denna obetvinglighet hosarbetarklassen som driver vår historia och bygger vårt samhälle.

Mina drömmars stad-serien är någotsom i sin språkmelodi och sin uppriktighet beskriver Stockholmshistoria sett ur en arbetarfamiljs perspektiv på ett sätt så attman faktiskt förstår att klasskampen är ett flöde, en långsammen envis kamp som inte går att hejda. Den sipprar liksom framoavsett hur överheten försöker underkuva den.

När jag vill ha en lugn stund menändå känna mig som att jag gör något meningsfullt läser jag PerAnders Fogelströms böcker. De har liksom hängt med. De hängermed. Som en ryggsäck med vingar och sten i. Historiens vingslag. Ochklassmedvetenhet.

Ett urval andra artiklar av samma författare

En lans för Lööf

publicerad i Clartébloggen 26 maj 2016

Sekularism på avvägar 

publicerad i Clartébloggen 19 november 2015

Organisering 2.1?

publicerad i Clartébloggen 26 november 2014

Svenska vapen till diktatur (igen)

publicerad i Clartébloggen 3 september 2014

Kulturen är själva golvet

publicerad i 3/13 Östeuropa 29 december 2013

Clarté som fredsrörelse

publicerad i Clartébloggen 19 februari 2013

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Daniel Hedlund ny ordförande i Clarté

Clartéredaktionen - 22 maj 2017

Vänsternationalism

Kerstin Stigsson - 18 maj 2017

Nationella Frontens ekonomiska dubbelspel

Benny Andersson - 4 maj 2017

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017