Kanelbulle eller kungahus?

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Nu är hon väl någon vecka gammal,lilla Estelle. En baby som alla andra, fast med blått blod. Liteläskigt egentligen men låt gå. När Estelle föddes blev hon enbåde välkommen och ovälkommen present för oss republikaner.Välkommen därför att Republikanska Föreningen fick 1200 nyamedlemmar tack vare det lilla livet, och naturligtvis även eftersomhon är ett litet barn och små barn hälsas väl alltid välkomnatill världen. Ovälkommen eftersom hennes födelse, om FredrikReinfeldt får bestämma, kommer att leva i hundra år.

Missförstå mig rätt här nu, allafår gärna leva i hundra år för min del, eller kanske inte allaförresten men de flesta. Men en sessa som lever i hundra år innebärhundra år till av apanage. Och tänk om sagan är sann och sessansomnar in nu och sover i hundra år. Då innebär det tvåhundra årav apanage, för i likhet med nordkoreanerna har jag en känsla avatt svenskarna förutsätts vörda såväl sovande som stendödastatschefer och presidenter.

En idé som förts fram och som jag ipraktiken tycker är ganska lovvärd, även om jag hellre ser attingen betalar något apanage och att Sverige åtminstone skulle kunnabli ett land som kan accepteras som borgerlig demokratisk statistället för, som idag (och värre) borgerlig halvdemokratiskmonarki, är tanken på att applicera samma praktik på kungahusetsom gjordes när kyrkan skildes från staten. Nu är Svenska Kyrkanen fristående organisation där man kan välja att vara med elleratt inte vara det. Den som vill vara med betalar lite kyrkoskatt ochden som inte vill vara med betalar inte lite kyrkoskatt. Det ärganska rimligt. Särskilt värt att poängtera är att en sådanordning skulle visa på huruvida Patrik Åkesson (ordförande förRojalistiska Föreningen) har rätt om att hela Sverige älskarKüngen.

Det roligaste argumentet för monarkiär dessutom den fantastiska tanken att kungahuset bara kostar varjesvensk lika mycket som en kanelbulle varje år. Det blir jäkligtmånga kanelbullar för kungen och eftersom man är sig självnärmast är väl risken att svenska folket, om de fick välja,skulle ge kungahuset en bulle var om de slapp. I detta röda stugorsmed vita knutars och mjölk- och kanelbulleland tror jag hellre attsvenskarna hellre äter sina kanelbullar än ger bort dem.

Jag har tidigare, och på andra ställenskrivit om det här med att lilla sessan borde få välja sin egenframtid (länk) så det tänker jag inte gå in på här. Däremottycker jag att svenska folket borde få välja sina företrädare.

Ett urval andra artiklar av samma författare

En lans för Lööf

publicerad i Clartébloggen 26 maj 2016

Sekularism på avvägar 

publicerad i Clartébloggen 19 november 2015

Organisering 2.1?

publicerad i Clartébloggen 26 november 2014

Svenska vapen till diktatur (igen)

publicerad i Clartébloggen 3 september 2014

Kulturen är själva golvet

publicerad i 3/13 Östeuropa 29 december 2013

Clarté som fredsrörelse

publicerad i Clartébloggen 19 februari 2013

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017

Passengers (Recension)

Daniel Hedlund - 5 januari 2017

En from förfalskning

Hans Isaksson - 14 december 2016