Det är ingen hemlighet att regeringenhar en kulturminister som inte klarar av det som TP kan, att skiljapå "kultur/nöje" och "underhållning". Underhållning ärvisserligen kan visserligen också vara kultur men närkulturministern hellre vill kallas underhållningsminister för att"kultur har en så negativ klang" blir man orolig.

Tio saker utmärker regeringenskulturpolitik alldeles speciellt och har haft stora konsekvenser förkulturarbetare och kulturkonsumenter:
1: Förhandsgranskning avpublic service
Den 30:e maj kritiserades kulturminister LenaAdelsohn Liljeroth av riksdagens konstitutionsutskott. Anledningenvar regeringens beslut om förhandsgranskning av PublicServiceföretagens (SVT, UR och SR) programsatsningar för attsäkerställa att programutbudet från public service inte skullekonkurrera med det utbud som erbjuds av de privata aktörerna. Föratt vara en regering som förespråkar den fria konkurrensen somnågot nyttigt och positivt låter detta något inkonsekvent. Docklär vi av detta att det i regeringens värld aldrig handlar omkonkurrens på lika villkor utan istället om att konkurrensen skasnedvridas till förmån för de privata aktörerna.

2: Inskränkning av stödet tillkulturtidskrifter
"Vad är en kulturtiskrift?" varden enda frågan Alliansen behövde ställa sig för att ogenerat drain utgivningsstödet för många viktiga kulturtidskrifter. Att detfanns en tydlig avsikt var nästan för uppenbart när tidningar somförlorade stödet exempelvis var Pockettidningen R och Mana.

3: Inskränkning avtidskriftsstödet
Skadeverkningarnaär ungefär desamma som när stödet för kulturtidskrifterinskränktes. De nya reglerna för tidskriftsröd gör att viktigaröster riskerar att tystna. Ett exempel på en sådan tidning ärBiblioteket i samhället somges ut av den radikala bibliotekarieföreningen BiS. Inskränkningenav stödet för tidskrifter, de hårdare reglerna, gör också attcentrala radikala samhällsdebattörer som Flamman och Arbetarenständigt balanserar på en smal tråd. Dessa röster riskerar atttystas av den politik regeringen för gällande tidskrifter som gårut på den darwinistiska marknadsfundamentalismens grundläggandeprincip om den starkes överlevnad.

4: Avskaffande av den statligainkomstgarantin (konstnärslönen)
Det finns de sominte riktigt förstått tanken med den statliga inkomsträntan förkulturarbetare. Därför krävs en kortare förklaring: Tanken medinkomstgarantin var att kulturarbetare som inte har den kommersiellaframgång som vissa av deras kollegor har men som samtidigt ärviktiga som inspirationskällor ska kunna fortsätta sin produktion.Detta håller regeringen uppenbarligen inte med om. Dock innebaravskaffandet av den statliga inkomstgarantin inte att de som redanförärats denna inte får den mer. Inkomstgarantin är på livstidoch personer som erhållit den er exempelvis Roy Andersson och StefanJarl (båda filmare), Lars Kleen (bildkonstnär), Jan Myrdal(författare), Janne Schaffer (musiker/kompositör), Maj Wechselmann(dokumentärfilmare) och Manne af Klintberg (clown).

5: Kultursponsring istället förstatligt stöd till kulturen
Det bärande konceptet i helaregeringens kulturpolitik är att kultur som inte är kommersielltgångbar har två möjliga framtidsutsikter, endera skaffar man sigrejält med sponsorer eller så dör man. När Teater Tribunalenbestämde sig för att som ett experiment finansiera en helteateruppsättning med sponsorer så blev resultatet att man lyckadeshitta en enda sådan. När Palatset (kulturhus för barn) i Stockholmstartades upp med pengar från näringslivet och från Stockholm staddröjde det fyra månader innan man var tvungna att slå igenportarna igen. Detta på grund av att man helt enkelt inte gick runtekonomiskt. Palatset kan i mycket sägas vara ett storskaligtexperiment i samma tappning som det Teater Tribunalen gjorde någraår tidigare med den stora skillnaden att man brände 10 miljoner avStockholms skattebetalares pengar denna gång.

6: Urvattnade kulturpolitiskamål
Regeringens nya kulturpolitiska målgick från 8 stycken till 4. De mål som togs bort och inte ersattesvar:
- Kulturpolitiken skall medverka tillatt skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar föratt denna frihet skall kunna utnyttjas
- Kulturpolitiken skall gemänniskor möjligheter till egen skapande aktivitet och främjakontakt mellan människor
- Kulturpolitiken skall motverkakommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet
-Kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet ochbeslutsfunktioner inom kulturområdet
- Kulturpolitiken skallgarantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs

7:Införande av kvalitetsbegreppet i de kulturpolitiska målen.
Kvalitetsbegreppet har alltidvarit problematiskt och när det gäller kulturpolitik är det kanskesärskilt problematiskt. Införandet av kvalitetsbegrepp i dekulturpolitiska målen har exempelvis inte vägts upp med någon formav formulering som skyddar amatörkulturen och utövandekulturen,denna ingår helt enkelt inte i regeringens kulturpolitiska målvilket i sig är ett problem då detta medför en professionaliseringav kulturområdet över lag som innebär en mer passivkulturkonsumtion där medborgarna i första hand ska konsumeraistället för att delta och utöva själva.


8: Jakt på fildelare
Den 18 januari 2012ställdes en fildelare från Värmdö inför rätta för att hafildelat för privat bruk. Vi talar alltså inte om en grossist pånågot sätt utan om en fildelare som fildelar på samma sätt sommiljontals andra svenskar gör dagligdags. Detta var en direkt följdav den eftergiftspolitik regeringen driver för skivbolagen och som ipraktiken är ett resultat av amerikanska storföretags påtryckningarpå regeringen. Dessa påtryckningar har varit ett faktum ända sedanrazzian mot The Pirate Bay den 31 maj 2006.


9: Indraget statligt stöd tillEn bok för alla
En bok för alla
ärett bokförlag startat 1976 driver en omfattande läsfrämjandeverksamhet i tillsammans med föreningar och fackliga organisationer,bibliotek, skolor och barn- och ungdomsorganisationer. 2008 drogregeringen in det statliga stödet för En bok för alla.


19: Kulturarvslyftet
Regeringenhar kommit på ett nytt sätt att lösa arbetslösheten, nämligendet kultur- och arbetsmarknadspolitiska projektet Kulturarvslyftet.Tanken är helt enkelt att arbetslösa ska kunna anställas för atthjälpa till i upprustningen av vårt kulturarv. Egentligen ärtanken ganska märklig eftersom arbetsuppgifterna exempelvis ärantikvariskt arbete. En utbilning till bibliotekarie tar idag 3 årpå kandidatnivå på högskolan. Denna utbildning behövsuppenbarligen inte eftersom regeringen går runt i den naiva tron omatt "vem som helst kan sortera dammiga gamla papper".

Sammantaget kan vikonstatera att regeringens kulturpolitik har trehuvudteman:
Yttrande- och tryckfrihet är någon man kan ägna sigåt om tillräckligt många är beredda att betala för det. Är förfå intresserade kan man ju försöka skaffa sponsorer.
-Medborgare ska konsumera, inte agera, producera eller skapa själva.
-De som egentligen är målet för en kulturpolitik är de störstaaktörerna i branschen samt storfinansen.
- Profession är ganskaointressant om det går att komma undan billigare genom att frångåden.

Kommentarer   

0 #1 hd 2012-02-10 22:57
bra skrivet. har du källa på det där med underhållningsminister och "negativ klang", mejla mig gärna!
Citera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Arne Rubensson (intervju) - 17 juli 2017

Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret.

Läs mer...