Strax innan Håkan Juholt valdes till SAP:s ordförande noterade en observatör att DN använde en hel ledare på att tala om vilken usel människa Juholt var och att SvD uppmanade motståndaren Damberg att "inte ge upp". Eftersom Mona Sahlin såg mycket sur ut över valberedningens förslag och då Mp-Wetterstrands enda kommentar var att hon blivit väldigt "förvånad" däröver, drog vår något luttrade observatör slutsatsen att Juholt måste ha en hel del goda sidor som han ännu inte hade hunnit observera. Under Juholts korta regim hann media dock inte förse vår observatör exempel på sådana sidor hos honom, upptagna som de var att utförligt bokföra hans misstag - av vilka inget var alltför obetydligt eller dåligt underbyggt för att inte rendera det ett antal helsidor i de rikstäckande tidningarna.

Eftersnacket efter Juholts avgång från SAP:s ledning präglades först, som vanligt efter fullbordade mediedrev, av att samma media frikände sig själva från all skuld. Borgerlig och relikterna av S-pressen var vidare plötsligt eniga om att det ytterst inte handlade om den avgångne ordförandens otillräcklighet. Det handlade fastmer om ett helt parti, som "förlorat sin trovärdighet". Det skulle bara vara drevets dramaturgi som krävde att denna förlust måste få ett (mustaschprytt) ansikte.

Klas Eklund går i DN än djupare och pekar på att SAP:s klassbas alltsedan 60-talets mitt kraftigt har krympt. Att partiet så sent som något år före senaste valet ändå hade 43% i opinionsundersökningarna passade dock dåligt in i hans orsaksanalys. Att Stefan Löfvén, den enligt denna djupanalys uträknade partiets nye ordförande, i Novus opinionsundersökning plötsligt tycks åtnjuta 60% av de intervjuades stora förtroende passar heller knappast in. Det stämmer dock bra med deras åsikt, som hävdat, att partiets kraschlandning liksom Juholts defamering och fall i mycket var produkten av ett ovanligt lyckat mediedrev, där en väsentlig ingrediens var ett antal bittra partikamrater inom och runt VU med direkttelefon till villiga journalister. Jägaren och S-rivalen Sven Erik Österbergs hornstöt efter Juholts avgång, att han "inte varit så glad sedan han för många år sedan skjutit en 19-taggare" stämmer också bra.

Som speciell merit framhåller SvD att Stefan Löfvén "har varit anställd i det privata näringslivet" vilket verkligen skulle ha kunnat bredda skaran av lämpliga oppositionsledare. Löfvéns stil kan nu leda till "mindre personfokus och mer politik" hoppas SvD och glömmer flott att man i flera månader mycket aktivt deltagit i en process som just ställde Juholt i fokus och hindrade djupare politiska samtal. GP hoppas att den nya ordföranden kan bidra till ett "mer konstruktivt politiskt samtalsklimat". DN prisar Löfvéns "pragmatism" och hans förmåga på att hitta "konstruktiva lösningar". Sydsvenska Dagbladet gläder sig åt att Löfvén, utan källans omnämnande, i sitt ingångstal parafraserade USA:s författning och gläder sig över att han talade om "frihet".

Den som i åratal har måst lära sig vad dessa sant borgerliga språkrör menar med "frihet", "pragmatism", "konstruktiva samtal och lösningar" oroar sig mera över den röda matta de nu rullar ut framför Löfvéns fötter än över glåporden varmed de mötte Juholt.

Kommentarer   

0 #2 Hans Isaksson 2012-02-17 12:56
Det verkar som om Ann-Mari tycker att vårt sätt att propagera för socialismen är allför "korkat och idiotiskt" för hennes smak. Kanske "sovjetexperten" kanske kan hjälpa oss att göra vår propaganda lite smartare och mindre idiotisk? Det vore säkert bra för socialismens sak.
Citera
0 #1 Ann-Mari 2012-02-05 17:53
Hej!
Det är skrämmade att se hur ni hyllar världens genom tiderna absolut största mördarideologi. Man kan ju verkligen säga att Svenskarna lever i Sovjetrepubliken absurdistan med såna idiotiska hyllningar till socialism som ni har. Har ni inte lärt er någto av det system som fanns på andra sidan Östersjön för flera år sedan?? Det är oerhört naivt och korkat att hylla socialsim som ni gör. En god vän från Estland sa till mig när jag berättade för honom att folk i Sverige gillar socialism, då svarade han there are fools everywhere, nej sätt er ner och ruska på era huvuden och tänk efter vad ni gör // Ann-Mari kommunistexpert
Citera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...