Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

En av våra mest betydelsefulla debattörer är ekonomihistorikern Daniel Ankarloo, vars två utgivna böcker bidrar till att vidareutveckla diskussionen om relationen mellan marknadsekonomi och välfärd. Med hans bidrag av analytiskt resonemang komplicerar han och avslöjar mycket av den ensidiga åsiktsdebatt som dominerat frågan om välfärdens finansiering, och genom att göra detta - våga svära i den nyliberala kyrkan - så får vi det lite lättare att reflektera över en samtida hegemoni där nyliberala argument behandlas som religiösa doktriner. Det är när någon ifrågasätter det "självklara" som vi blir medvetna om att vi lever efter en ideologi som ramar in vår verklighet. Att det vi tagit som självklarheter, kanske inte är så självklart. Tyvärr verkar många Socialdemokrater fortfarande förneka att det ens finns en nyliberalism som ideologi, samtidigt som de arbetar för en liberalisering av ekonomin och välfärden, detta kunde vi se när diverse profilerade PR-sossar
Ankarloos bidrag är viktigt, och nu är det än mer viktigt att denna analytiska kritik av nyliberala doktriner fortsätter. Att den samtida reflektionen sprids, och utvecklas, debatteras och leder till konkreta åtgärder. Idag är den nyliberala ideologin i praktiken redan död på många plan, mycket tack vare den nu ständiga ekonomiska krisen i världen sedan år 2008 som effektivt avslöjade att marknaden inte alls var självläkande, tvärtom så visade den att marknadens anarkistiska funktion var själva problemet till världsekonomins krisartade situation. Det går inte längre att maskera de ekonomiska kriserna som atomistiska problem.
Ankarloo visar i sin bok Marknadsmyter att hela vårt världsekonomiska system är uppbyggt på absurda motsättningar - att vi ser en växande fattigdom i en växande rikedom. Och vill vi ha mer insyn i den absurda samtid vi lever är det bara att granska det överflöd den rika delen av befolkningen har tillgodo. I Dagens Industri kunde vi exempelvis för någon dag sedan läsa att Cristina Stenbeck anordnat en gigantisk fest för miljardärer, ministrar, direktörer och programledare för att fira Kinneviks 75-årsjubileum. I ett gigantiskt tvåplans-partytält kunde bland annat prins Daniel och Carl Bildt se gästartisten Diana Ross som flugits in, och under middagen kunde herrskapet se ut på fyrverkerier, samt se Jan Stenbeck själv projicerad i hologramform gåendes på vattnet utanför partytältet. Hela kalaset gick på 66 miljoner kronor.
I en värld där allt fler blir fattiga. Absurt är det minsta man kan säga om det. Så vad som krävs av oss är organisering och konkreta handlingar, att väcka rörelsen till liv i arbetarrörelsen - om den inte rör sig så är den död. Ett stort steg i rätt riktning är att erkänna att det finns en nyliberal ideologi, och nyliberala intressen hos näringslivet, på bekostnad av välfärden och arbetarklassen. Därav är den hårda diskussionen inom Socialdemokraterna mellan "vänstersossar" och "högersossar" ett glädjande tecken. Positionerna klargörs, och det skapas möjligheterna till att gå framåt.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Återkommunalisera eller förstatliga välfärdsföretag i offentliga sektorn

Martin Oskarsson - 11 januari 2018

En granskning av 1181 så kallade välfärdsföretag visar att deras vinster ökade med en procent mellan 2014 och 2015 till 8,8%. Några av de största capio och praktikertjänst gick med 8,2 respektive 9,2 %. Det är ingen dålig rörelsemarginal som uppnås med hjälp av våra skattepengar. Man kan tjäna...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Sanandajis räknesätt är föraktet för underklassen

Sandro Scocco - 26 december 2017

Massarbetslöshet, masskravaller, massvandalism, massövergrepp och massantändning av bilar. Så...

Läs mer...

Bildtext

Från nationell befrielse till storryskhet

Markku Kangaspuro - 26 december 2017

Revolutionen erkände alla folks rätt till nationellt självbestämmande. Men politiken byggde in...

Läs mer...

Bildtext

Folkupplysningens kommissariat

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Hur fungerade ett folkkommissariat under de första revolutionära åren? Vilka var drömmarna och...

Läs mer...