En av våra mest betydelsefulla debattörer är ekonomihistorikern Daniel Ankarloo, vars två utgivna böcker bidrar till att vidareutveckla diskussionen om relationen mellan marknadsekonomi och välfärd. Med hans bidrag av analytiskt resonemang komplicerar han och avslöjar mycket av den ensidiga åsiktsdebatt som dominerat frågan om välfärdens finansiering, och genom att göra detta - våga svära i den nyliberala kyrkan - så får vi det lite lättare att reflektera över en samtida hegemoni där nyliberala argument behandlas som religiösa doktriner. Det är när någon ifrågasätter det "självklara" som vi blir medvetna om att vi lever efter en ideologi som ramar in vår verklighet. Att det vi tagit som självklarheter, kanske inte är så självklart. Tyvärr verkar många Socialdemokrater fortfarande förneka att det ens finns en nyliberalism som ideologi, samtidigt som de arbetar för en liberalisering av ekonomin och välfärden, detta kunde vi se när diverse profilerade PR-sossar
Ankarloos bidrag är viktigt, och nu är det än mer viktigt att denna analytiska kritik av nyliberala doktriner fortsätter. Att den samtida reflektionen sprids, och utvecklas, debatteras och leder till konkreta åtgärder. Idag är den nyliberala ideologin i praktiken redan död på många plan, mycket tack vare den nu ständiga ekonomiska krisen i världen sedan år 2008 som effektivt avslöjade att marknaden inte alls var självläkande, tvärtom så visade den att marknadens anarkistiska funktion var själva problemet till världsekonomins krisartade situation. Det går inte längre att maskera de ekonomiska kriserna som atomistiska problem.
Ankarloo visar i sin bok Marknadsmyter att hela vårt världsekonomiska system är uppbyggt på absurda motsättningar - att vi ser en växande fattigdom i en växande rikedom. Och vill vi ha mer insyn i den absurda samtid vi lever är det bara att granska det överflöd den rika delen av befolkningen har tillgodo. I Dagens Industri kunde vi exempelvis för någon dag sedan läsa att Cristina Stenbeck anordnat en gigantisk fest för miljardärer, ministrar, direktörer och programledare för att fira Kinneviks 75-årsjubileum. I ett gigantiskt tvåplans-partytält kunde bland annat prins Daniel och Carl Bildt se gästartisten Diana Ross som flugits in, och under middagen kunde herrskapet se ut på fyrverkerier, samt se Jan Stenbeck själv projicerad i hologramform gåendes på vattnet utanför partytältet. Hela kalaset gick på 66 miljoner kronor.
I en värld där allt fler blir fattiga. Absurt är det minsta man kan säga om det. Så vad som krävs av oss är organisering och konkreta handlingar, att väcka rörelsen till liv i arbetarrörelsen - om den inte rör sig så är den död. Ett stort steg i rätt riktning är att erkänna att det finns en nyliberal ideologi, och nyliberala intressen hos näringslivet, på bekostnad av välfärden och arbetarklassen. Därav är den hårda diskussionen inom Socialdemokraterna mellan "vänstersossar" och "högersossar" ett glädjande tecken. Positionerna klargörs, och det skapas möjligheterna till att gå framåt.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...