Trots massmedias ingående ointresse för de omfattande "Occupy Wall Street"-protesterna i New York, i hjärtat på den globala finansekonomin, så spreds information i likhet med den proteststorm som kommit att kallas den arabiska våren genom sociala medier på internet. På det sättet fick den en snabb global spridning, och idag organiseras det från gräsrötter över hela världen för att genomföra en global protestdag den 15:e oktober, så även här i Sverige på ett antal orter, under namnet "Global change".

Men vad vill OWS-rörelsen? Tidigare har Jonas Lundgren analyserat rörelsen i artikeln "Wall Street ockuperat - OWS gräver där de står" på Clarté-bloggen (2011-10-08), och Lundgren tolkar den som en serie progressiva aktioner, men ser också en fara i att den kan utvecklas till en "ny Teaparty-populism" Lundgren, Jonas, Wall Street ockuperat - OWS gräver där de står, Clarté, 2011-10-08 . Denna analys är precis vad vi sett bevis för nu när OWS blivit globaliserad.

Protesterna som alltså började i finansdistriktet i New Yorks Manhattan var ett initiativ av den kanadensiska aktivistgruppen Adbusters, som uppmanade folk att ockupera finansdistriktet den 17 september. Adbusters är mest känd för sin tidskrift med samma namn, och i linje med sin kritik mot konsumism uppmanade de till en fredfull ockupation av Wall Street för att protestera mot näringslivets grepp över det politiska systemet. OWS initierades alltså som en kritik mot det kapitalistiska systemet och dess påverkan på demokratin. Många av slagorden har också uttryckt en vilja efter riktig demokrati.

Denna kritik mot kapitalismen innebär att OWS-rörelsen har progressiva och radikala förutsättningar, kanske till och med socialistiska möjligheter. Rörelsens paroller har dock fått kritik från socialistiskt håll, exempelvis från Richard Seymour:
" As far I can tell, the occupation began with a deliberate strategy of having minimal concrete politics and no demands.[...] Some participants reportedly argued that what was important was the process, not a set of demands. The process itself, the decentralised, participatory system, should be the main 'demand' in this perspective. "Join us," would be the slogan. I can't imagine this approach being effective. There was an early fear that this could mean that right-wing elements would easily take over the movement and distort its agenda, and indeed some of the Tea Party websites have been vocal in their support for the occupation. Yet they aren't setting the agenda in New York. The political messages vary from the extremely abstract ("Care 4 Your Country") to the bluntly specific ("End Corporate Personhood"); from the maximalist ("Smash capitalism, liberate the planet") to the broadly populist ("I am the 99%"). The best slogan I've seen is, "How do we end the deficit? End the war, Tax the rich." This has the virtue of being a popular demand, a concise point, and right on the money." Seymor, Richard, First we take Manhattan, 2011-10-02

Denna kritik mot rörelsens brist på innehåll har också den vänsterintellektuelle Rasmus Fleischer uppmärksammat, som också påpekar faran med luddiga paroller som "Jag är 99%" som öppnar upp för antisemitistiska anklagelser Fleischer, Rasmus, Perspektiv på Occupy Wall Street, 2011-10-09 . De 1 % rika finansvalpar som äger mer än 99 % av det amerikanska folket, kan allt för lätt glida över till antisemitiska schabloner. Detta har också visat sig hända här i Sverige, när nazister och rasister plötsligt blev aktiva på facebook-sidan "Occupy Stockholm - United for global change" . Denna antisemitism blev uppmärksammad och kritiserad till en början från folk från den politiska vänstern, däribland från journalisten och chefredaktören på Dagens Konflikt Jesper Nilsson . Efter kritiken valde tillslut arrangörerna för evanemanget "Occupy Stockholm - United for global change" att i sin information ta avstånd från "all form av nazism, rasism och annan främlingsfientlighet", men problemet med att arrangörerna har koppling till den så kallade Zeitgeist-rörelsen, som tidigare inte haft något emot att demonstrera tillsammans med högerextrema rörelser, är fortfarande kvar. Den som vill fördjupa sig i Zeitgeist-rörelsen kan läsa Jonas Lundgrens artikel "Tro inte på allt du ser på TV - Kort om Zeitgeiströrelsen" Lundgren, Jonas, Tro inte på allt du ser på TV - Kort om Zeitgeiströrelsen, Clarté, 2011-08-17 här på Clartébloggen.

För oss som är skeptiska till foliehattar som de inom Zeitgeist-rörelsen tipsar Jesper Nilsson om en annan facebook-sida, nämligen "Occupy Sweden" som arrangerar dagliga demonstrationer vid tunnelbanestationen Hagsätra. Problemet med paroller som saknar konkret innehåll, och en folkrörelse som saknar organisation är alltså att den lätt kan kapas av rörelser som Zeitgeist-rörelsen. Konspirationsteoretiska grupper som lätt kan vrida äkta folkrörelser till populistiska jippon, till en möjlig ny Tea Party-rörelse. Det hindrar dock inte att denna folkrörelse faktiskt utvecklats till en internationell progressiv rörelse som kritiserar det kapitalistiska systemet. Frågan är om denna folkrörelse kommer att utvecklas till något mer än manifestationer, och på allvar hota kapitalets diktatur med krav på riktig demokrati.

Än en gång är det alltså vänster som är garanten för att folkrörelser inte upplöses till intet, eller till sin motsats, och därför är det glädjande att se hur socialister försöker hålla rent från nazistiska element och antisemitiska konspirationsteorier. Det är av högsta vikt att OWS-rörelsen inte kuppas av Zeitgeist-rörelsen, samt att vänstern lär sig av Anders Ramsays kritik mot den antirastiska vänsterns problem att förstå antisemitiska uttryck Ramsay, Anders, Ryktets makt, Expressen, 2009-01-30 . Det är bara vi inom vänstern som kan hindra OWS att bli en ny slags värdekonservativ anti-modernistisk rörelse, som öppnar upp portarna för en nyfascistisk kritik mot kapitalismen. Vi socialister bör alltså arbeta för att OWS förblir trogen sin internationella progressivitet och solidaritet.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...