De senaste dagarna har det varit mycketrapportering kring två personer. Dels Håkan Juholt och dels PärJohansson, Hudiksvalls oantastliga hjälte. Johansson har ju gjortdet omöjliga, han har lyft frågorna om funktionshindrades situationpå ett positivt sätt. Skandalerna är två: Johanssons sidouppdragsom föreläsare drar in betydligt mer pengar än hans "huvudsakliga"jobb och skådespelarna på Glada Huddik-teatern tjänar för lite.Situationen kan jämföras med socialdemokraternas kris, en kris därpartiet inte längre representerar den klass vars intressen partietgrundades för att tillvarata.

I SVT avslöjade Janne Josefsson hurJohansson ägnat sig åt dubbel bokföring medan han haft enbisyssla, i form av föreläsningar, som varit mer av en huvudsakligsysselsättning. Det som varit intressant i debatten är egentligeninte om Pär Johansson fuskat eller inte. Har han fuskat så solkasGlada Huddikteatern ner lite. Gör han inte det blir GladaHuddik-teatern lite nedsolkad. Oavsett vad så har denne predikant,denne högste representant för en grupp som egentligen borde gesrätt att tala för sig själv att fortsätta vara en oantastliglegend med en stor respekt i de breda folklagren. Det verkligtintressanta är heller inte den strukturella lönediskriminering somskådespelarna på Glada Huddik-teatern utsätts för. Den har vikänt till länge. Att komma och i efterhand göra sitt bästa föratt framstå som moraliskt indignerad är mest löjeväckande.
   Det intressanta och anmärkningsvärdaär att SVT:s Debatt behandlar frågan, Uppdrag Granskning behandlarfrågan, den hörs på radio och så vidare men en grupp saknasständigt i diskussionen. Det är hela tiden människor som intetillhör den grupp det faktiskt gäller som gör sig tilltalespersoner, för eller mot denna grupps rättighet till likabetalt som andra skådespelare.

Jag tycker att det finns en poäng medatt det finns en poäng i att uppmärksamma att den grupp varsrättigheter diskuteras automatiskt utestängs från diskussionen.Glada Huddik-skådespelarna har inte fått, eller kanske inte velat,ge sin syn på saken. Och oavsett vad man tycker så spelar det rollvad de har att säga om situationen. Däremot är det självklart attTeaterförbundet måste se till att agera i frågan. Men i mediafinns fortfarande inte de funktionshindrades egna rösterrepresenterade. När Debatt i SVT ikväll (13/10-2011) skulle lyftafram de funktionshindrades syn på saken var det genom att förvrängaoch anonymisera rösten hos en anhörig till en av skådespelarna. Imedia verkar logiken enkel; "ett mongo är ett mongo", oavsettvad så var ju faktiskt denna grupp samhällsmedborgareomyndigförklarade fram till 1989.

Problematiken är egentligen densammasom inom den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen där deledande företrädarna talar för en klass de inte vet om de alls harrätt att tala för eftersom de inte längre tillhör den.Problematiken är likartad såtillvida att socialdemokraternas talanförs av människor som har skaffat sig eller "fått"samhälleliga och sociala fördelar som distanserar dem frånarbetarklassen.

   Denna situation illustreras ipraktiken av den situation som socialdemokraterna hamnat i de senastedagarna och som kretsar kring den person, förutom Pär Johansson,som stått i centrum för medierapporteringen de senaste dagarna,Håkan Juholt. Egentligen kan man beskriva den situationen med ettpraktiskt exempel: När en kamrat på en arbetsplats blir valdtill fackligt ombud börjar hon eller han tillgodogöra sig sinmotparts språk, i akt och mening att tillvarata sina arbetskamratersintressen. För att bli respekterad i de sammanhang där hon ellerhan ska möta sin motpart övertas även motpartens sociala koder,klädstil och så vidare, i akt och mening att tillvarata sinaarbetskamraters intressen. Därefter börjar hon eller han övertasin motparts värderingar, men i vems intressen?

   Så;talar media i de funktionshindrades intressen? Varför är man i såfall så rädda att släppa in dem i debatten?

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...