I Clarté 4/10 skrev Lennart Rahm ett debattinlägg om den svenska maoismens uppgång och fall ("Så Förlorade vi allt"). Rahm hävdar att uppgången varade till och med 1973, sedan blev det platt fall. Orsak: Partiet övergav Mao(ismen) till förmån för Stalin(ism).

<p"Varför följde den partiledning som tog över SKP 1976, redan i majoritet 1973, mer Stalin än Mao? Nyckelbegrepp som partiet, organisationen främst, självklara ledare för kampen, centrum slår fast politiken och kadern avgör allt, blev viktigare än de maoistiska, masslinjen, enhetsfronten, undersöka och analysera innan politiken slås fast, och praktiken avgör allt."
Detta påverkade enligt Rahm politiken på ett katastrofalt sätt. Frontpolitiken blev allt mer sekteristisk. Bilden av Sovjetunionen karikerades så att faran för ett nytt världskrig och kampen mot den s.k. socialimperialismen kom att överskugga klasskampen i Sverige.
I Clarté 1/11 svarade Per-Åke Lindblom att Rahm har fel om frontpolitiken men rätt i synen på krigsfaran.
Tidskiften Clarté´s utrymme är begränsat. Antalet frågor vi borde analysera är stort och växer hela tiden. Å andra sidan är den debatt Rahm och Lindblom har påbörjat viktiga. Redaktionen har därför beslutat att uppmana till fortsatt diskussion, men att tills vidare föra den här på Clarté´s hemsida.
Det första inlägget i den fortsatta debatten publiceras på hemsidan samtidigt med denna inledning, se  Maoister om m-l-rörelsens undergång Det kommer från Martin Fahlgren, som var medlem i Socialistiska Partiet
fram till 1987, och som sedan dess är politiskt oorganiserad. Numera arbetar han huvudsakligen med webbplatsen marxistarkiv.se. Fahlgren hävdar att maoismen till stora delar är en fortsättning på stalinismen och att Maos begrepp huvudmotsättning och den frontpolitik de svenska maoisterna härledde från detta begrepp båda utgör återvändsgränder.
Som sagt, viktiga frågor. Läs och skriv gärna fler inlägg, men helst genomtänkta och någorlunda korta! I alla fall om du vill bli publicerad här. Och ännu viktigare - om du vill bli läst.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...