Som jag tidigare skrivit om såbeställde jag Magnus Utviks bok, Med Stalin som gud. Nu harjag läst den. Detta kommer att bli ett standardverk om denpro-albanska delen av den svenska m-l-rörelsen. Inte därför attden inte är ett bekännelseverk som egentligen mest liknar detGuillou beskriver som: "I min ungdom var jag kommunist och allautom jag var galna" utan för att det är en av få böcker sombeskriver denna del av den svenska vänstern. Och egentligen är justdet det stora problemet.

Mig veterligen är Magnus Utviks bokden enda som faktiskt beskriver Sveriges kommunistiska förbund(marxist-leninisterna)/Kommunistiska Partiet i Sverige (SKF(m-l)/KPS)verksamhet något så när. Det tråkiga är svartmålandet. Syftetmed boken tycks vara precis det jag trodde, att svära sig fri frånsina tidigare åsikter genom att ta ett så starkt avståndstagandeatt det i praktiken blir onyanserat.
   Däremot tycker jag att det finns enproblematik i den inställning som finns hos oss som idag ärengagerade i vänstern och som läser denna litteratur. Vårinställning tenderar att vara att kategoriskt förneka problematiksom målas upp av personer som Utvik. Vad som skapas är en situationdär två parter helt enkelt står och beskyller varandra förlögner. Det är nödvändigtvis inte så att det faktiskt inte finnsett enda uns av sanning eller finns något område på vilket vi kanha nytta av denna typ av litteratur.

Jag kan tänka mig två områden därvi inom vänstern av idag kan ha användning för böcker som MedStalin som gud, dels när vi ska analysera våra egnaorganisationers och rörelsers för- och nackdelar och dels när viska bygga upp ett försvar mot den faktiska revisionismen. Föruppenbart är väl att det finns två typer av historierevisionisminblandad i bekännelselitteraturen? Det finns dels den typ avrevisionism som är mindre väsentlig, den som handlar om en enskildindivids agerande, göranden och låtanden, och dels den som handlarom en hel rörelses ageranden.

Vad Utvik emellertid pekar på mycket iMed Stalin som gud och som jag tycker att han på ettförtjänstfullt sätt utmålar är problemen med stalinismen iorganisationsbygget och hur alla delar av Stalins politik applicerasi en organisation, alltså inte 30/70-teorin som marxist-leninisternai KFMP/SKP applicerade under 1970-talet, utan en total tilltro tillhans idéer och teorier. Det finns något onyanserat i den s.k.bokstavsvänsterns bokstavstro, nästan katekesiskt, som vi kan läraoss av, hur totalitarismen kan förstöra inte bara organisationerutan även de kamrater som jobbar i organisationerna.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...