Idag är det den 11:e september. Fast10 år senare än det ödesdigra datumet, 2001. Det är 10 år sedanflygplanen flög in i World Trade Center och Pentagon. En dag sommånga minns. Samtidigt är det ett datum som mer har med vrede änsorg att göra. Inte för att det inte är en djupt tragisk händelsesom inträffade för 10 år sedan i USA, för det är det, ingen kankomma och påstå något annat.

Att inte betrakta 11:e september som ensorgedag är däremot ganska självklart. Det är nämligen den dagensom gav USA:s regering ett giltigt skäl att gripa in i hela denarabisk-muslimska världen med väpnade trupper, i spetsen för NATOoch i spetsen för ISAF. Syftet med kriget mot terrorismen varvedergällning till 50 % och profitbegär till 50 %. Att man idag kanifrågasätta hur mycket USA faktiskt vunnit på krigen iAfghanistan, Irak och nu i Libyen är en sak som inte är helt lättatt diskutera på ett vettigt sätt. Främst eftersom frågan ärfelställd. Frågan är inte endast hur mycket USA vunnit utan ocksåhur mycket befolkningarna, afghanerna, irakierna och libyerna harförlorat på grund av de utdragna ockupationerna.

11:e september är ett datum där dencyniska matematiken gör sig påmind. USA:s vedergällning för de3000 människoliv som släcktes 11:e september är 100.000-talsmänniskoliv i främst Afghanistan och i Irak. Och kriget motterrorismen har också snarare spätt på den fundamentalistiskaislamismens terrordåd än gjort dem färre.

Vad man också måste tänka påidag är hur den muslimska fundamentalismen, en produkt avimperialismen som hjälpt fram fundamentalistiska rörelser somTalibanerna, slog mot sin skapare, det imperialistiska USA. Ättlingensom går till attack mot anfadern. Ett utförligare resonemang omdetta går att hitta i min egen artikel på Clartébloggen,Reaktionärt att se islamismen som huvudfiende.

Slutligen: Produkterna av 11:eseptember har spelat större roll för världens utveckling desenaste 10 åren än själva attackerna 11:e september gjorde. Det äruppenbart. Misstänkliggörandet och jakten på människor som tänkerannorlunda eller ser annorlunda ut är, precis som attentaten 11:eseptember eller den rörelse som utförde dem eller högerextremismensframfart och attackerna i Norge 2011, ett sätt att splittra vanligamänniskor i världens länder och försenar den tid när vi enar ossi kamp mot monopolkapitalismen och imperialismen. Misstänkliggörandetgestaltas av Peter Myrdal i Clarté nummer 3-2001 i artikelnImperialismens dramaturgi: När muslimska fundamentalister1983 första gången slog till mot World Trade Center i New York, dengången med en vanlig enkel bilbomb av det slag som blivit vanligunder inbördeskriget i Libanon, ingick just mujaheddin, veteranerfrån den afghanska motståndskampen mot Sovjet, i terroriststyrkan.När i april 1985 en hel federal kontorsbyggnad i Oklahoma Citysprang i luften, vändes misstankarna omedelbart mot sammafundamentalistiska terrorister. I stället visade sig attentatsmannenvara en frustrerad amerikansk soldat, själv veteran från detamerikanska kriget mot Saddam Hussein.

Vi är snabba attidentifiera våra fiende men det tar längre tid att identifiera våravänner och allierade, kanske är det just det vi måste lära oss,att 11:e september och utvecklingen därefter har skjutit den tidennär vi finner våra allierade på framtiden?

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Mellanöstern, juni 2017

Mathias Cederholm - 17 juli 2017

Efter några månader med Trump förefaller världen börja vrida sig i nya riktningar, utom i...

Läs mer...

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Arne Rubensson (intervju) - 17 juli 2017

Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret.

Läs mer...