Den 13:e augusti var det på dagen 50år sedan Berlinmuren byggdes. En minnesdag som mottogs på olikasätt i Berlin. Dels fanns det naturligtvis de som uppmärksammadeårsdagen genom att hedra de som dödades när de försökte fly frånÖst- till västberlin. Men dels fanns det också vissa, som denoberoende socialistiska tidningen Junge Welt som firade byggandet avBerlinmuren med parollerna "28 år av fred i Europa, 28 år utantyska soldater i 'fredsbevarande insatser', 28 år utanarbetslöshet".

Junge Welts firande och positiva syn påBerlinmuren återspeglades i tidningens spalter där bland annat ettantal medlemmar från reformsocialistiska Die Linke uttalade sigpositivt om muren, något som väckte en intern strid inom partiet.Partiledningen gick ut och gjorde avbön på Junge Welts framsida ochvissa partidistrikt gjorde uttalanden som fördömde Berlinmuren.Samtidigt finns en opposition inom Die Linke som fortfarandeförsvarar muren.

Vad vi måste förstå när det gällerstriden inom den tyska vänstern, även den breda vänstern, bådetill höger och vänster om Die Linke är att frågan är känslig.Samtidigt som man inte kan förneka att den tyska demokratiskarepubliken, DDR, medförde positiva saker, att det fanns en poängoch en logik i bygget av Berlinmuren som försvar mot en aggressivomvärld och ett Europa som var delat mellan statssocialistiskastater och kapitalistiska så måste man förstå att DDR i sig intevar något drömrike.
   Problemet i just fallet Die Linke äratt det partiet, mer än något annat, är ansvarigt för såvälBerlinmurens resning dess fall 1989 och DDR:s kollaps 1990. Partietföregicks av SozialistischeEinheitspartei Deutschland, Tyskland socialistiska enhetsparti, somvar statsbärande parti i gamla DDR.

Problemeti Die Linkes partistyrelses agerande är egentligen inteavståndstagandet från Berlinmuren som fenomen utanberöringsskräcken med ämnet som gör att man direkt slår ifrånsig och inte vill ha med saken att göra. Det finns en poäng intebara i att diskutera Berlinmuren och erfarenheterna av DDR utan ocksåi att säga klart och tydligt att man har det förflutna man har. Attta avstånd från Berlinmuren eller slå ifrån sig sin historia ochskämmas är precis den typ av agerande som underblåser deantikommunistiska och nästintill McCartyistiska strömningar somfinns i Europa idag.
   Attsäga att öststatssocialismen och försöket att bygga ensocialistisk stat på leninistisk grund var misslyckat och felaktigtär inte rättvist mot historien. Det finns en poäng i att diskuteraerfarenheterna och det finns en poäng i att försöka slå vakt omdem. Därmed inte sagt att det är dumt att säga attöststatssocialismen var ett misslyckande. Men det finns faktisktvissa saker vi än idag inte kan förneka, vare sig vi ärkommunister eller som liberaler; DDR hade lägre arbetslöshet änövriga Europa vid den här tiden och under den tiden DDR existeradevar det fred i Tyskland, en dyrköpt fred, men ändå en fred.

Problematikenkring Die Linkes partistyrelses agerande i fråga om inställningentill Berlinmuren är också den att statens och den statligahistorieskrivningens dom redan är hård mot försöket att bygga ettklasslöst samhälle, den blir inte mindre hård för att de partiersom faktiskt vågade försöka själva klär sig i säckväv ochbedyrar att man blivit snällare. Drivkraften för Die Linke idag,precis som för SED i DDR, är att försöka bygga ett rättvist ochklasslöst samhälle. Den idén är inte ful, den är det vackrastesom finns, och Berlinmuren kanske inte är den bästa biten i detpusslet men den var i alla fall ett försök.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...