Vihar tidigare sett enfrågepartier i en lite bredare mening,miljöpartiet och piratpartiet har ju faktiskt lyckats ta lite störregrepp på politiken än vad det verkade som att man skulle klara avfrån början. Men nu har Schweiz fått den nya och extrema typen avenfrågeparti, Anti-PowerPoint Party.

Anti-PowerPointParty är möjligen symtom på hur märklig partibeteckningen kan blinär begreppet parti urlakas. I just detta fall så handlar det omatt partiets grundare, Matthias Pöhm, räknat ut att vi globalt kanspara 350 miljarder kronor på att förbjudaPowerPoint-presentationer. Visserligen kan det kanske vara skönt föross som inte tycker att PowerPoint är jätteroligt att sitta ochpilla med men det luktar oseriöst att helt enkelt bestämma sig föratt bilda ett parti bara på den grundvalen. Det symtomatiska äremellertid att Pöhm bildat ett parti med bakgrund av sin upptäckt,hittills finns nämligen ingen idé om vad de sparade 350 miljardernaska användas till istället för PowerPoint-presentationer.

Attstarta ett parti vars främsta syfte är att förbjuda PowerPoint ärkanske ett tecken i tiden. Partiallianser och ideologisk urlakninghar varit frekvent i hela Europa de senaste åren. Vilket parti manröstar på spelar mindre och mindre roll när alla partier, oavsettvänster eller höger blir socialliberaler i ordets minst angenämamening, liberaler i meningen att man slipper ta ansvar förmedborgarna i någon större utsträckning utan skänker ivägfolkets pengar till privata intressen och sociala i meningen att mansäger att man gör det för allas bästa.

Mankan också notera att partibegreppet missbrukas aktivt av människorsom lika gärna skulle kunna starta intresseorganisationer eller somstartar partier som en markering mot det parlamentariska demokratiskasystemet, exempelvis Kalle Anka Partiet eller Spritpartiet. Dethandlar då i förlängningen om att partipolitiken avpolitiserastill förmån för ett partibegrepp som lika gärna kan innehållalite vad som helst kryddat med populism som en ideologigrundad idéom hur samhället borde se ut.

Iett demokratiskt samhälle är det viktigt att ta sina demokratiskarättigheter till vara. Samtidigt kan man kanske tänka sig att dennatyp av oseriösa projekt har att göra med att vi i hela Europa harurlakade demokratiska system som göra att medborgarna inte tyckeratt det är värt att ta demokratiska rättigheter till vara eftersomdet inte gör någon skillnad. Ett utslag för det kan ju vara de 237röster Spritpartiet fick i riksdagsvalet 2010.

Kanskeär Anti-PowerPoint Party ett symtom på den representativademokratins distansering till folket eller hur folket distanserar sigfrån den parlamentariska demokratin, och kanske borde vi socialisterkänna av den utmaningen som populism och skämtpartier innebär ochanta den. För demokratin och folkets makt är något vi har fåttkämpa för och historiskt kommer att få kämpa för, något som ärvärt att ta på allvar och som inte får gå till spillo för attalla partier och all formulerad politik innehåller ungefär sammasak. Riktig socialism låter inte som socialliberalism, och det kanvi bevisa om vi vågar vara socialister.

Kommentarer   

0 #2 Ola Inghe 2011-09-06 19:40
I motsats till Mikael P minns jag en tid före den digitala projektorn och Powerpoint, dominerad av overheadprojektorn ("ombudsmannarespiratorn"). Den tiden var inte så lustig alltid den heller.
En fördel med den digitala projektorn är att den inte bara ersätter OH-projektorn, utan även diabildsprojektorn och filmprojektorn), vilket gör att text, grafik, foton och rörliga bilder lättare kan integreras i presentationer. (Torde också vara en viss energibesparing att bara behöva en apparat.) Att dessa större möjligheter också ger större möjligheter till att producera skit är givet, men det är en sekundär fråga.
Beträffande mjukvaran Powerpoint finns seriös kritik, se t.ex. Edward Tuftes hemsida (www.edwardtufte.com), länkarna "Lousy PowerPoint presentations: The fault of PP users?" och "PowerPoint Does Rocket Science--and Better Techniques for Technical Reports".
Citera
0 #1 Mikael Pettersson 2011-09-01 23:35
Äntligen, ett parti mot PowerPoint, det är efterlängtat, jag hoppas de är militanta.
PowerPoint är en andlig förorening som ska bekämpas. För två decennier sedan började våra arbetsplatser och skolor fyllas av förytligande tårtdiagram och punktlistor. Sedan kom sönderfallande bilder och annat trams för att dölja bristen på innehåll.

Parti och parti - i jämförelse med våra statsfinansierade och samstämmiga elitorganisationer - varför inte ett antiPowerPointparti, det har i varje fall ett rätt.
Citera

Nytt på Clartébloggen

GP vill att borgarnas sympatisörer skall återvända från SD - enbart

Fred Torssander - 26 september 2017

Teodorescu på Göteborgsposten verkar uppfatta problemet för den borgerliga parlamentarismen idag. Hon skriver att ”Om det parlamentariska läget känns hopplöst nu är det inget mot vad det kan komma att bli om alltfler väljare upplever att makthavarna föraktar dem och vänder dem ryggen. (GP 23/9...

Läs mer...

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...