Anti-PowerPoint Party – ett tecken i tiden

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

Vihar tidigare sett enfrågepartier i en lite bredare mening,miljöpartiet och piratpartiet har ju faktiskt lyckats ta lite störregrepp på politiken än vad det verkade som att man skulle klara avfrån början. Men nu har Schweiz fått den nya och extrema typen avenfrågeparti, Anti-PowerPoint Party.

Anti-PowerPointParty är möjligen symtom på hur märklig partibeteckningen kan blinär begreppet parti urlakas. I just detta fall så handlar det omatt partiets grundare, Matthias Pöhm, räknat ut att vi globalt kanspara 350 miljarder kronor på att förbjudaPowerPoint-presentationer. Visserligen kan det kanske vara skönt föross som inte tycker att PowerPoint är jätteroligt att sitta ochpilla med men det luktar oseriöst att helt enkelt bestämma sig föratt bilda ett parti bara på den grundvalen. Det symtomatiska äremellertid att Pöhm bildat ett parti med bakgrund av sin upptäckt,hittills finns nämligen ingen idé om vad de sparade 350 miljardernaska användas till istället för PowerPoint-presentationer.

Attstarta ett parti vars främsta syfte är att förbjuda PowerPoint ärkanske ett tecken i tiden. Partiallianser och ideologisk urlakninghar varit frekvent i hela Europa de senaste åren. Vilket parti manröstar på spelar mindre och mindre roll när alla partier, oavsettvänster eller höger blir socialliberaler i ordets minst angenämamening, liberaler i meningen att man slipper ta ansvar förmedborgarna i någon större utsträckning utan skänker ivägfolkets pengar till privata intressen och sociala i meningen att mansäger att man gör det för allas bästa.

Mankan också notera att partibegreppet missbrukas aktivt av människorsom lika gärna skulle kunna starta intresseorganisationer eller somstartar partier som en markering mot det parlamentariska demokratiskasystemet, exempelvis Kalle Anka Partiet eller Spritpartiet. Dethandlar då i förlängningen om att partipolitiken avpolitiserastill förmån för ett partibegrepp som lika gärna kan innehållalite vad som helst kryddat med populism som en ideologigrundad idéom hur samhället borde se ut.

Iett demokratiskt samhälle är det viktigt att ta sina demokratiskarättigheter till vara. Samtidigt kan man kanske tänka sig att dennatyp av oseriösa projekt har att göra med att vi i hela Europa harurlakade demokratiska system som göra att medborgarna inte tyckeratt det är värt att ta demokratiska rättigheter till vara eftersomdet inte gör någon skillnad. Ett utslag för det kan ju vara de 237röster Spritpartiet fick i riksdagsvalet 2010.

Kanskeär Anti-PowerPoint Party ett symtom på den representativademokratins distansering till folket eller hur folket distanserar sigfrån den parlamentariska demokratin, och kanske borde vi socialisterkänna av den utmaningen som populism och skämtpartier innebär ochanta den. För demokratin och folkets makt är något vi har fåttkämpa för och historiskt kommer att få kämpa för, något som ärvärt att ta på allvar och som inte får gå till spillo för attalla partier och all formulerad politik innehåller ungefär sammasak. Riktig socialism låter inte som socialliberalism, och det kanvi bevisa om vi vågar vara socialister.

Kommentarer   

 
0 #2 Ola Inghe 2011-09-06 19:40
I motsats till Mikael P minns jag en tid före den digitala projektorn och Powerpoint, dominerad av overheadprojektorn ("ombudsmannarespiratorn"). Den tiden var inte så lustig alltid den heller.
En fördel med den digitala projektorn är att den inte bara ersätter OH-projektorn, utan även diabildsprojektorn och filmprojektorn), vilket gör att text, grafik, foton och rörliga bilder lättare kan integreras i presentationer. (Torde också vara en viss energibesparing att bara behöva en apparat.) Att dessa större möjligheter också ger större möjligheter till att producera skit är givet, men det är en sekundär fråga.
Beträffande mjukvaran Powerpoint finns seriös kritik, se t.ex. Edward Tuftes hemsida (www.edwardtufte.com), länkarna "Lousy PowerPoint presentations: The fault of PP users?" och "PowerPoint Does Rocket Science--and Better Techniques for Technical Reports".
Citera
 
 
0 #1 Mikael Pettersson 2011-09-01 23:35
Äntligen, ett parti mot PowerPoint, det är efterlängtat, jag hoppas de är militanta.
PowerPoint är en andlig förorening som ska bekämpas. För två decennier sedan började våra arbetsplatser och skolor fyllas av förytligande tårtdiagram och punktlistor. Sedan kom sönderfallande bilder och annat trams för att dölja bristen på innehåll.

Parti och parti - i jämförelse med våra statsfinansierade och samstämmiga elitorganisationer - varför inte ett antiPowerPointparti, det har i varje fall ett rätt.
Citera
 

Ett urval andra artiklar av samma författare

En lans för Lööf

publicerad i Clartébloggen 26 maj 2016

Sekularism på avvägar 

publicerad i Clartébloggen 19 november 2015

Organisering 2.1?

publicerad i Clartébloggen 26 november 2014

Svenska vapen till diktatur (igen)

publicerad i Clartébloggen 3 september 2014

Kulturen är själva golvet

publicerad i 3/13 Östeuropa 29 december 2013

Clarté som fredsrörelse

publicerad i Clartébloggen 19 februari 2013

Prenumerera!

Aktuella bloggartiklar

Daniel Hedlund ny ordförande i Clarté

Clartéredaktionen - 22 maj 2017

Vänsternationalism

Kerstin Stigsson - 18 maj 2017

Nationella Frontens ekonomiska dubbelspel

Benny Andersson - 4 maj 2017

Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin

Åke Kilander - 18 april 2017

Terrordådet i Stockholm den 7 april

Förbundsstyrelsen - 11 april 2017

Uttalande från Clartés stämma 2017

Clartéstämman - 28 mars 2017

Om hur SAP modigt kämpar mot en medvind

Hans Isaksson - 9 mars 2017

Inställda operationer

Dan Israel - 13 februari 2017

Om Nordirland, ett svar till Lennart Rahm

Kerstin Stigsson - 12 februari 2017

Håller borgarklassen på att ömsa skinn?

Benny Andersson - 5 februari 2017

Slutord, för den här gången

Benny Andersson - 29 januari 2017

Slutreplik till Kerstin Stigsson om Nordirland.

Lennart Rahm - 25 januari 2017

Strejk i Göteborgs hamn!

Webbredaktionen - 24 januari 2017

Springtime for Hitler?

Hans Isaksson - 22 januari 2017

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Benny Andersson - 15 januari 2017