Vad är Sverige utanför storstaden? En drunknande dystopi av nedlagda ställen där ingen vill bo? eller grannskap i nätverk som sjuder av nytänkande? Båda svaren är riktiga. Men den globala trenden är att människor flyttar till storstad och lämnar en landsbygd som gror igen. Om detta har Kristina Mattsson skrivit en riktigt bra reportagebok, Landet utanför (2010). Mattsson har studerat ett antal glesbygdsorter, både utflyttnings- och inflyttningsbygd, förlorare och entreprenörer, och sätter förtjänstfullt in glesbygdsfrågorna i sitt rätta sammanhang. Att den lilla kommunen måste leva upp till samma tjänsteutbud och servicenivå även om skattebetalarna blir färre är något som banker och storskaliga politiker inte har förstått. Möjligen i Norge, där världens dyraste glesbygdspolitik finns och har lyckats... sisådär. Men flytten till storstaden pågår också i vårt grannland.
Den svenska regionalpolitiken upptar endast ettpar procent av statens utgifter och har inte lyckats i något avseende. För svenska politiker saknas egenvärdet i att hela landet ska leva, vad än de säger när de kampanjar.
En fin orsak till landsbygdens stockholmshat ser vi i de svar som Centerpartiet, det tidigare glesbygdspartiet, gav till en av sina egna som påtalade svårigheterna på hemorten. Som kommunalpolitiker borde han ha skapat ett bättre företagsklimat i en flexibel, framåtsiktande kommun, han borde vidga sina vyer istället för att göra sig beroende av statliga allmosor - så sa ex-bondeförbundarna i huvudkommunen.
Mattssons bästa slutsatser finns i kapitlet om "jakten på något" som försöker fånga den orsak X som gör att vissa orter självdör medan andra växer. Tyvärr söker alla instanser från EU till lokala byalag fåfängt detta X, som inte är ett utan flera. För att en bygd ska nytända räcker det inte med ett gemensamt bygdeprojekt eller en ensam entreprenör, inte med fin natur eller god vilja. Det handlar om allt samtidigt: att bygga vidare på tradition och hitta något nytt, att äga något som inte går att flytta till Stockholm och ha kommunikationer som tar folk dit - eller åtminstone, vid behov, till Östersund.
Politikerna kan inte göra det; vända misslyckande till succé. Vad de kan göra är att se till att infrastrukturen fungerar - vägar och bredband - och att bygga ut den generella välfärden. Visserligen kan en dygnetruntöppen mejl-låda kallas service, men den ger inga lokala arbetstillfällen, och de är det viktigaste stöd en trakt kan få.
Folket kan inte heller göra det. Det finns gott om eldsjälar som satsar på sin hembygd eller på att dra igång sin nya lantliga bostadsort, och sammanlagda skulle de göra underverk på en liten yta som exempelvis Rinkeby. Men utspridda från Lappland till Skåne kan de endast åstadkomma en tillfällig blomstring för skolan eller butiken; ingenting strukturellt.
Som exempel på lyckad glesbygdsutveckling framhålls Åre, som av boken att döma är det ett mini-city. Vad ska då alla andra utspridda landsändar vara bra för? Det verkar som om ingen riktigt vet. Till skillnad mot Norge har inte Sverige någon generell policy för hela landet. Här gäller: Löna sig, den som kan!
Att kämpa för en förort eller för en by är inte så olikt, det inser man, om inte förr så när man läser Mattssons bok.
Att glömma bort halva Sverige är tydligen också lätt hänt. För dem som gjort det rekommenderas Mattssons bok.
Landet utanför (2010): http://www.bokus.com/bok/9789173433563/landet-utanfor-ett-reportage-om-sverige-bortom-storstaden/

Kommentarer   

#1 Hans Isaksson 2011-09-07 18:07
Bra recension av en förmodligen läsvärd bok i ett förvisso mycket viktigt ämne!
Mvh
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...