Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

IStockholm stad finns de hårdaste grafittireglerna i hela Sverige.Det innebar ettoväntat motstånd när Riksteatern ville göra reklam för sin nyagatukonstsatsning Art of the streets. Stockholm stad satte stopp fördet hela genom att förvägra Riksteatern att använda stadensreklampelare för att informera om den nya satsningen, eftersomreklamen bestod av just grafitti. Teatern fick höra att reklamenbröt mot stadens policy mot grafitti. Till Flamman sägerRiksteaterns producent Ceylan Holago att det handlar om estetiskcensur.

Kanskehar Holago rätt. Och i så fall tyder det kanske så att Stockholmstads beslut inte är så mycket att uppröras över. Kultur somupprör och motarbetas väcker känslor och dessa känslor leder tillatt konsten och kulturen utvecklas och frodas. Det finns en poängmed det. Alla gillar en underdog, utom de som känner sig hotade attbli bitna av den. Hundskräcken i detta fall är att grafitti i detoffentliga rummet skulle uppmuntra unga att måla just grafitti. Menkan det inte vara tvärt om då? Att revolutioner sällan genomförsi demokratier därför att där är det tillåtet att påverkasamhället i den riktning man vill, och alla har lika stor chans attgöra det (förvisso en sanning med modifikation och inte heltobetydliga detaljer som pengar). Censur triggade den ryska kulturellamotståndsrörelsen under 1980talet, censur föder kampvilja. Ochvisst ska man kanske kämpa för sin konst men kanske inte för attdet ska vara legalt att utöva den. Det borde nog vara en viktigprincip i samhället trots allt.

Visstkan grafittimotståndarna hävda att det inte finns något empirisktstöd för att lagliga grafittiväggar och mer utrymme åtgrafittikonsten skulle minska den olagliga grafittin. Men det finnsheller inget empiriskt stöd för att det skulle vara tvärt om.Dessutom bör man nog ta i beaktande att den kulturella fördumningensker när människor inte själva får utöva de konstformer de villutan tvingas konsumera massproducerad kultur för att det är detenda lagliga eller legitima.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Holmgång med syntes

Daniel Strand - 26 december 2017

För många som vuxit upp i Sverigedemokraternas Sverige har postkoloniala tänkare som Frantz Fanon,...

Läs mer...

Bildtext

Hundraåringen som försvann

Redaktionen - 26 december 2017

Den ryska revolutionen är den händelse som kanske mer än någon annan bestämde utvecklingen under...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Jenny Wrangborg - 26 december 2017

Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Butikskök,...

Läs mer...