Det har imedia framställts som att Anders Breivik, den norske terroristen somutförde attentaten i Oslo och på Utøya är högerextremist. Detstämmer visserligen men han är en sorts högerextremist som vitidigare till stor del varit förskonade från. Jag vill försöka kastaljus över den nya högerextremismen som Breivik representerar.

Få kan ha undgått hur de storasvenska och norska högerextrema organisationerna tagit kraftigtavstånd från attentaten i Norge. Samtidigt bär dessa attentat entydlig högerextrem adressat. Anledningen till avståndstagandet inomextremhögern i Sverige handlar främst om en ganska grundläggandeskillnad mellan dessa och Anders Breivik; synen på sionismen ochjudarna. Här finns två antagonistiska uppfattningar i ideologiskaden ideologiska frågan. Breivik och högerpopulistiska partier somSverigedemokraterna och Fremskrittspartiet är Israelvänner därföratt Israel är den enda kraften i Mellanöstern som slår motaraberna, muslimerna med deras ordval (även om alla araber faktisktinte är muslimer). Den andra sidan, den klassiska högerextremismenmed djupa rötter i nationalsocialismen hävdar däremot att man börstödja exempelvis palestiniernas sak eftersom de slåss motsionisterna. Vad som här blandas ihop är sionism och semitism.Intressant att notera är att den antiislamistiska extremhögern haren tendens att dras just till proisraeliska grupper, ett klassisktexempel är sverigedemokraten Kent Ekeroth som är en hängivenproisrael.

När det gäller det ideologiska såpåstår Breivik också att han varit i kontakt med English DefenceLeague (EDL). Huruvida detta är sant eller inte vet vi inget om.Däremot kan konstateras att EDL är just den typ av organisation somutgör den nya extremhögerm, inte antisemitisk utan antiislamistisk.

Högerpopulism har även tidigareinspirerat till terrordåd, exempelvis i Sverige när lasermannenJohn Ausonius inspirerades av det samhällsklimat som skapades avBerts och Ians Ny Demokrati men han var aldrig medlem i partiet.

Frågan är om inte denantiislamistiska högerextremismen kommer att ta sig just denna typav uttryck, som John Ausonius och Anders Breivik, personer snarare änorganisationer. Även här finns en skillnad mot den antisemitiskahögerextremismen där politiska attentat utförs av och i namn avorganisationer. En person eller ett fåtal personer behöver juheller inte ha en organisations eller ett partis uppdrag utan det kanräcka med att ha dess underförstådda stöd, eller tro sig ha det.

Den fråga vi också bör ställa oss idagsläget är också huruvida de högerpopulistiska partierna iEuropa kan lastas för Anders Breiviks attentat i Norge?Sverigedemokraterna i Sverige har tidigare försökt att svära sigfria från ansvar för att det finns ett samband mellanhögerpopulistiska partiers framväxt och framgång och vad människorgör med deras idéer. "Skjut inte budbäraren...". Man försökerpå sätt och vis att svära sig fria från sin egen nationalistiskaideologi genom att göra sin åsikt till folkets och säga att "visäger bara vad folket tycker". Därmed är handlingar som denBreivik utförde i Norge inte resultat av ett partis eller enrörelses politik utan ett resultat av uppfattningar som är vittspridda och vedertagna.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Jeremy Corbyns Bok

Anthony Lane - 25 juni 2017

Och det hände sig, i landet Storbritannien, att Översteprästinnan gick ut till folket. Och hon sade: Se, jag bringar Eder budskap om en stor fröjd. Ty på den åttonde dagen av den sjätte månaden stundar ett allmänt val. Och folket knorrade och sade: Icke ytterligare ett! Och de vredgades mot...

Läs mer...

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...