Natos attacker mot Libyen kan svårligen beskrivas som något annat än rena terrorattacker. Medan organisationen med allt större frenesi försöker utplåna den libyske ledaren Gaddafi och dennes familj - hittills har man endast lyckats döda en son och några barnbarn - har det långsamt gått upp för de afrikanska länderna vilket formidabelt misstag de gjorde genom att godkänna resolution 1973 i FN:s säkerhetsråd. Det var denna resolution som banade väg för Natos vettlösa bombkampanj. Hjälpta av svenska Jasplan - och understödda av svensk vänster - bombar alliansen huvudstaden Tripoli nästan varje natt. Förutom att mörda Gaddafi är syftet att terrorisera och straffa stadsbefolkningen för att den vägrar att överger sin regering. När Nato inte kommer åt Gaddafi ger man sig på andra i den libyska ledningen. Khouildi Hamidi, en av tolv medlemmar i Libyens styrande revolutionsråd, fick nyligen delar av sin familj utplånad. Nato beklagade de civila offren. Krokodiltårar.
När Anders Fogh Rasmussen försäkrar att Nato inte attackerar enskilda personer utan endast vill skydda civilbefolkningen i Libyen och demokratin i världen ser alla att kejsaren är naken men nästan ingen vågar säga något i vår lilla del av världen. Den mantel av mänskliga rättigheter och demokrati som Fogh Rasmussen har svept om sig måste vara en av världshistoriens mest transparenta. Och ändå: "Gud hvor de klæder godt! hvor de sidder dejligt! sagde de alle sammen."
Våra oförvitliga och sanningssökande medier spetsar i stället denna gång sin tradiga massvåldtäktssoppa med en dos Viagra för att kittla opinionen samtidigt som (V)änstern fortsätter att tiga.
Men faktum är att Nato håller på att förlora kriget mot Libyen. Hela världen kräver nu att terrorkampanjen upphör, med några få beklagansvärda undantag i Europa och USA. Vänstern i Afrika, Asien och Latinamerika har hela tiden varit emot kriget. Den utrikespolitiskt svage president Zuma i Sydafrika har äntligen rätat på ryggen och säger nu nej till fortsatta bombningar samtidigt som han på goda grunder anklagar Nato för att vara ute efter att döda individer i Libyen. För bara några månader sedan stod Zuma snällt med mössan i hand och bad Nato om tillstånd för att som president i ett afrikanskt land få åka och besöka en ledare i ett annat afrikanskt land. Med Sydafrika säger nu samtliga afrikanska länder nej till fortsatt bombkampanj. Till och med Amr Moussa, tidigare ordförande i Arabförbundet, tycks ha drabbats av eftertankens kranka blekhet och kräver nu att Nato upphör med bombningarna. Inte ens Nato-länderna själva kan längre komma överens. Italiens utrikesminister Franco Frattini har börjat vackla och av allt att döma gjort uttalanden som kan tolkas som kritik mot Natos kampanj.
Det borde därför vara självklart för en samlad svensk vänster att ställa sig bakom kraven - "Sluta bomba" och "Sverige ut ur Libyen - nu."

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...