Denna artikel publicerades första gången på Newsmill 13/6-2011.Här i något omarbetad version.
Den 30:e maj kritiseradeskulturminister Lena Adelsohn Liljeroth av riksdagenskonstitutionsutskott. Anledningen var regeringens beslut omförhandsgranskning av Public Serviceföretagens programsatsningarför att säkerställa att programutbudet från public service inteskulle konkurrera med det utbud som erbjuds av de privataaktörerna. En annan problematik i sammanhanget måste ses somden uppenbara statliga förhandscensuren av utbudet från SVT, UR ochSR.

KU:skritik går ut på att man anser att det finns en risk attregeringens beslut skulle försvaga public service utbud till förmånför marknadsandelar för den kommersiella televisionen. För detförsta bör sägas att KU har en klar poäng i sin kritik avkulturministern eftersom regeringens beslut kan vara svårt attförena med yttrandefrihetsgrundlagen. Men egentligen finns det ingenanledning till att säga att problematiken skulle ligga endast iyttrandefrihetsgrundlagens paragrafer, även om det kan sägas varapudelns kärna. En annan problematik i sammanhanget måste ses somden uppenbara statliga förhandscensuren av utbudet från SVT, UR ochSR.

Förhandsgranskningen av public serviceföretagens nya tjänstergör nämligen att man stryper den konkurrenskraft som från börjanär densamma som lovprisas av den nuvarande regeringen på ett sättsom närmast kan ses som absurt, de kommersiella bolagen fårkonkurrera medan de skattefinansierade ska göra tvärt om och drasig tillbaka till förmån för denna ofria typ av fri marknad.

En annan aspekt av det helaligger i huruvida man vill eller inte vill ha en statligtkontrollerad public service. Personligen är min övertygelse attpublic service behövs och den måste vara fri och oberoende, dettaär anledningen till skattefinansieringen av verksamheten. Däremotgäller detta oberoende inte bara från marknadskrafterna utan ocksåfrån statlig kontroll. Det är i praktiken en omöjlig ekvation somhar lett till KU:s kritik av kulturministern, nämligenföljande:
Public serviceföretagen skall
- Varaoberoende av staten
- Vara fri från kommersiella intressen
-Konkurrera på samma villkor som de kommersiella företagen ommarknadsandelar
- Får inte konkurrera utan ska dra sig tillbakatill förmån för de kommersiella alternativen
I rättvisans namnbör också sägas att anledningen till det fattade beslutet är ettEU-direktiv och inte ett självständigt förslag frånAlliansregeringen, huruvida detta gör saken mindre allvarlig kan mandiskutera, kulturministern implementerar ju bara en förändring somSverige och alla andra medlemsländer blivit ålagd. Å andra sidanhar Sveriges röst i EU-parlamentet för att förhindra denna bisarrabakbindning av public serviceföretagen aldrig varit speciellthögljudd.

I Storbritannien är denna förändring genomförd.Problemet där har varit att BBC varit tvungna att dra tillbaka fleraav sina storsatsningar eftersom dessa bedöms kunna konkurreraotillbörligt med de kommersiella bolagen. BBC ska med andra ord gebort marknadsandelar till de kommersiella bolagen som de skakonkurrera med om tittarsiffrorna, en situation som kan jämförasmed att spela fotboll i situationen 5 spelare på ena laget mot 20 pådet andra varav det första och antalsmässigt minsta laget ärförbjudna att ha målvakt i sitt mål.

Den glidning vi desenaste åren kunnat se på detta område är markant, man går motallt tydligare och detaljerade direktiv för public serviceföretagensverksamhet, en tendens som bör kunna ses som problematisk i relationtill yttrandefrihetsgrundlagen eftersom den i praktiken snärjermedias självständighet gentemot staten.

Vikan också se detta ur ett större perspektiv.Tidigare under denna regerings styre har man också försökt setill att snäva till begreppen och på så vis skära iyttrandefriheten. Det inte är första gången kulturminister LenaAdelsohn Liljeroth försöker tafsa på yttrandefriheten för media.Tidigare har man bland annat gjort en översyn av presstödet föratt få bort tidningar som har en för snäv inriktning, bland annatNationell Idag, nationaldemokraternas tidning, och Arbetarensom är en syndikalistisk publikation.

Tidigare än så har samma kulturminister bestämt sig för attsnäva till begreppet "kulturtidskrift" till att bara gällade tidningar som endast skriver om kultur i olika hänseenden. Dettagjorde situationen kritisk exempelvis för Pockettidningen R ochden antirasistiska tidskriften Mana som förlorade sinarespektive utgivningsstöd i samband med denna reform.

Svårigheten i ballansen mellanå ena sidan statligt kontrollerad media och å andra sidan eni grunden fri marknadsstyrning av media är svår. Det är svårt atthitta ett vettigt mellanting utan att den ena eller den andra sidandrabbas. Public service ballanserar just i denna gråzon, nu ärsaken den att pubic serviceballansen håller på att välta övertill att i praktiken gälla statlig censur och då måste vi akta ossväldigt noga. För vi vill inte ha det som i Sovjet, Kina ellerNazityskland.

Kommentarer   

0 #3 Bertil Wiborgh 2011-06-28 21:57
Vill bara tillägga apropå detta med sponsring i SVT att det är enda sättet för dem att kunna visa stora idrottsevenemang som sommar- och vinter OS, fotbolls EM/VM, och dylikt.

Den s.k. kulturministern säger sig inte vilja se reklam i SVT - är det någon som tror henne? Nä, tänkte väl det. Det är bara ännu ett steg i riktning att krympa SVT och samtidigt ge de alla de stora evenemangen till de stackars kommersiella (som SVT anses ta konkurrensfördelar från...) medieföretagen. Och därmed ges inte längre hela svenska folket möjlighet att följa dessa stora idrottsevenemang. De hänvisas i annat fall att betala olika mer eller mindre dyra abonnemangsavgifter

Det är då inte svårt att förstå att på lite sikt så sjunker viljan att betala sin tv-licens. Och därmed så är en färd nedåt det sluttande planet påbörjad.

Likaså moderaternas strävan att ge staten möjlighet att styra över Public Service-företagen är häpnadsväckande. De som brukar tala så vackert om frihet och i nästa andetag beskylla andra partier för att gynna överstatlig kontroll visar här själva sidor som ger gammal DDR-varning.

Men det räcker inte med att högerkrafterna dominerar pappersmedia, annan fri media ska fås att veta hut!

Det är på detta försåtliga vis de nya moderaterna går till väga i hela sitt raserande av det demokratiska välfärdssamhället - det kamoufleras medels fiffiga nyspråkligheter - men består över hela linjen endast i allt väsentligt enbart av skattesänkningar. När sen hela samhällsapparaten är tillräckligt dränerad på resurser och staten därmed försvagad till den nivå där moderaterna vill ha den: Då kan mammon börja styra "fritt"...
Citera
0 #2 Hans Isaksson 2011-06-22 10:56
Bra skrivet och sant.
Alliansen har,som Wiborgh så riktigt antyder, kopplat ett riktigt skamgrepp på oss som avskyr reklamTV och sympatiserar med SVT:s devis, att de har de enda "fria kanalerna".
I först hand är det ingen Allianskontrollerad TV man eftersträvar, utan att genom budgetkontroll och genom strikt tillämpning av EU-direktiv om fri konkurrens dränka en offentligt finansierade och reklamfri TV:n i det kommersiella träsket - allt under lovsånger till Public Service. Därmed följer inte att vi måste kräva mera sponsring i SVT.
Lägg märke till att överklassen redan har sin Axess TV med mycket högre kvalitet än SVT - dvs vad gäller finare kultur.
Citera
0 #1 Bertil Wiborgh 2011-06-20 16:25
Detta är ett mycket intressant och synnerligen viktigt ämne! Den förskräckliga s.k. kulturministern har nu under en längre tid attackerat Public Service med det slutliga målet att stympa och marginalisera detsamma. Men det sker under falsk flagg och på ett mycket försåtligt vis med stegvisa förändringar. Hon säger exempelvis att "det ska inte finnas reklam i SVT". Detta apropå att SVT inte ska få använda sig av sponsorer för att ha råd att sända stora idrottsevenemang o.dyl. Då smalnar man också av bredden i tittarkollektivet och minskar därmed också benägenheten att betala tv-licens.
Moderater bryr sig i stort sett bara om företagande och entreprenörer av alla de slag - det är grunden för deras politik - så vad de helst vill är att stärka de kommersiella medieföretagen på Public serviceföretagens bekostnad, har man det i åtanke så är det inte svårt att se igenom deras utspel om Public service. Oberoende, kvalité och trovärdighet är inget som moderater egentligen verkar bry sig om. Vana vid att ständigt få sin världsbild bekräftad genom den totala dominansen inom pappersmedia, och inom näringslivets lobbymedia. Hur störande är det då inte att här finns media som synar, kritiserar och ifrågasätter samma världsbild!
I den utmärkta artikeln av Jonas Lundgren vill jag bara anmärka på en sak; Public serviceföretagen är inte skattefinansierade utan finansieras via licensavgifter, det innebär en viss skillnad. Bl.a. ett tydligare oberoende från staten. Även detta vill moderaterna ändra på: De vill att de ska finansieras med - just det - med skattemedel. Med det följer att anslagen till Public service ska avgöras i vanliga budgetmanglingar varje år, när licensfinansiering underlättar för en stabilare och mer långsiktig planering av verksamheten.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...