Alla har vi sett dem, bilderna av ettbrinnande Göteborg som påminner om en stridszon och faktiskt äveni viss mån var det. I juni 2011 är det tio år sedanGöteborgskravallerna och förhoppningsvis kan vi dra vissaslutsatser, kanske har vi faktiskt lärt oss något?

Det man måste komma ihåg är hursamhället och framförallt den politiska situationen såg ut 2001.Vi hade vid den här tiden antiglobaliseringsrörelse med Attack somfrämsta företrädare som var på enorm frammarsch och dittills intehade mött något annat än framgångar. Våldet i Göteborg gjordeemellertid att luften gick ur denna antiglobaliseringsrörelse, somfötts i andan av kampen mot WTO och som gestaltas förtjänstfullt iStuartTownsends film Battlein Seattle,som handlar om WTO-mötet i Seattle 1999 och som på många sätt kansägas vara startpunkten för den antiglobaliseringsrörelse som 2001uppträdde i Göteborg. Här finns ett konstaterande att göra och enfråga att ställa. Konstaterandet är att denantiglobaliseringsrörelse som i Sverige främst företräddes avAttack började sin nedgång och sin marginalisering som organisationjust i samband med och på grund av händelserna i Göteborg. Fråganär om det kunde ha förhindrats? Kanske var det helt enkelt så attom antiglobaliseringsrörelsen varit mer ideologiskt förankrad ochhaft en starkare tro på sig själv hade man kunnat överleva sombetydande politisk kraft i Sverige. Kanske hade man då kunnat svaraupp mot socialdemokraternas vulgära roshyllning till polisvåldet påett annat sätt? På den frågan finns inget vettigt svar, men kanskehar vänstern lärt sig en sak, att inte låta ett litet svart blockslå sönder en samhällsopinion på det sätt som tilläts påAvenyn 2001. Och kanske måste en folkrörelse vara ideologisktförankrad för att alls överleva sina antagonisters angrepp,oavsett om antagonisterna består av ett litet svart block eller enschäferhund med vidhängande kravallpolis.

 

Samtidigtfår man också framhäva att Göteborgshändelserna ingalunda varvänsterns död, många nya organisationer har uppstått efter 2001,vissa av dem präglar dagens vänstern.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...