Astrid Lindgren får man inte bråkamed, det är ett helgerån, och okej, egentligen kan vi nog allaförstå varför. Men en likartad helgedom är Bamse. Världensstarkaste björn. Bamse har nu fått äran att förekomma i etttemanummer, om asylpolitik. Men nog måste Migrationsverket, som ärbeställaren för jobbet, ha tänkt lite fel. I temanumret får vibland annat läsa hur glada familjen blir när de får avslag på sinasylansökan och skickas tillbaka till Vargianien.

Själva tendensen är klar ochfenomenet är inte helt ovanligt, Migrationsverket är ingenspeciellt populär myndighet, men kopplar man ihop sig med en älskadseriefigur så framstår man som mer sympatisk. Samma sak gjordeBjörn Söder när han ville koppla ihop Sverigedemokraterna ochAstrid Lindgren. En kvalificerad gissning är att samma typ avstämningar kommer att uppstå nu som när Björn Söder villeprofetera på Bröderna Lejonhjärta. Folk blir heligt förbannadehelt enkelt. Men frågan är om inte denna indignation är menlös.Vem har egentligen rätt till våra folkliga klenoder? Björn Söder,Migrationsverket, folket, upphovsmannen?

Migrationsverkets bild av sig självåterspeglas också här på ett tydligt sätt, vilket kan vara nogså intressant. I princip så gör Migrationsverket familjen en tjänst. Kanskesäger denna bild mer om Migrationsverket än fiktionen, för fiktionär just vad det är att påstå att de som söker asyl i Sverige,företrädesvis från Irak, Afghanistan, Somalia och andrakonflikthärdar runt om i världen, skulle bli glada att avvisas, detär väl inte därför illegala flyktingar går under jorden i vårtland?

Någonstans är frågan om det interimmar illa med Bamses karaktär att ta på sig uppgiften attförklara varför inte alla människor har rätt till ett liv frittfrån krig och förtryck. Bamseperspektivet väns upp och ned närvärldens starkaste och snällaste björn inte tar hand om dem som ärsvaga utan istället blir en del av systemet. Det man gillar medBamse är väl ändå att han är en David som visar sig starkare änGoliat. Helt plötsligt är Bamse en Goliattyp.

Kulturarvet, av vilket man kan påståBamse vara en del, vi är många som växt upp på mjölkchoklad ochmoralkakor från världens starkaste björn, är ett värdefulltallmängods. När Bamse blir Frontex-vakt blir man förbannad. Det ärnaturligt, för detta är inte satir, det är propaganda. Jag troratt Migrationsverket gör Bamses goodwill en björntjänst.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Jeremy Corbyns Bok

Anthony Lane - 25 juni 2017

Och det hände sig, i landet Storbritannien, att Översteprästinnan gick ut till folket. Och hon sade: Se, jag bringar Eder budskap om en stor fröjd. Ty på den åttonde dagen av den sjätte månaden stundar ett allmänt val. Och folket knorrade och sade: Icke ytterligare ett! Och de vredgades mot...

Läs mer...

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...