"När vi vaknade upp i går hade världen blivit något mer rättvis" säger DN:s ledarskibent idag efter meddelandet om Usama bin Ladens död. I mycket hård konkurrens har vederbörande skribent härmed presterat det hittills mest förljugna eftersnacket till den commandoräd i Pakistan, där helikopterburna USA-soldater på främmande mark lyckats utföra ordern att döda bin Laden.
Efter 10 års krig mot Afghanistan, upprättandet av en lydregim och till priset av tusentals afghanska civilas, och 2422 ockupationssoldaters liv hade man lyckats med att skjuta en enda man.
Bin Laden hade sedan länge på sin höjd symbolisk betydelse. Cameron, Reinfeldt och ledarskribenten dansar ändå ikapp med folket på New Yorks gator.
Bin Laden, liksom f.ö Saddam Hussein, hade, från att ha varit dess handgångna man, blivit USA:s fiende nr 1. Han var visserligen långt ifrån en global symbol för motståndet mot USA-imperiet. Snarare hade han blivit dess önskemotståndare, en sådan, som i den mån han inte funnits till, man måste ha uppfunnit - svartmuskig, våldsbenägen och fanatiskt antisekulär.
I namn av "krig mot terrorn" har USA sedan den 11/9 2001 hittills lyckats starta två krig och öka sin militärbudget med 119% . Den representerar nu mer än hälften av världens totala militärutgifter. Försiktiga uppskattningar bedömer att denna stat nu har minst 1077 militärbaser eller motsvarande i främmande länder. Har USA genom detta gjort "världen mer rättvis" eller ens fredlig? Knappast.
Motiveras expansionen av att det militära hotet från världen har ökat mot USA:s territorium? Snarare tvärtom - kollapsen för Sovjetimperiet har gjort USA i stånd att utvidga sin redan förut betydande inflytelsesfär. Idag säger de som hyllar USA att man nu måste skärpa sin vaksamhet mot hämndeaktioner. Dess militära närvaro har inneburit ökad politisk och ekonomisk makt - och medger USA att påtvinga omvärlden sin vilja oberoende av dess samtycke. Detta i stort sett oberoende av vem som för tillfället sitter i Vita Huset.
"Världen kommer aldrig mera att bli vad den var" sade upphetsade kommentatorer efter händelsen september 2001. Sådana påståenden är samtidigt både triviala och lögnaktiga. Historien började inte i september 2001. Det som hände då var en frukt just av vad världen redan var. Och historien slutade inte ens morgonen den 2/5 2011.
Terrorismen - oavsett den kallat sig RAF, Narodnaja Volja eller al Qaida är ofta ett straff mot reguljära sociala eller nationella rörelsers oförmåga, eller mot deras eftergifter mot förtyck. Även om dess taktik kan ha framgång, i synnerhet med hjälp utifrån, från fiendens fiende - t ex i Palestina på 40-talet - drabbar den oftast mest de grupper vars intressen den säger sig företräda.
Händelserna i Nordafrika och Mellanöstern under de senaste månaderna har visat, att det bästa motmedlet mot terrorismen och "religiös fanatism" är att ge folk rättvisa, nationellt oberoende och att åtminstone sluta att motarbeta sådana strävanden. Det finns många som säkert uppriktigt tror att Sarkozys, Camerons, Obamas, Saudiarabiens, Sveriges och Qatars aktuella insatser i Libyen skulle syfta just till detta. Att dessa herrar själva skulle tro därpå - tror inte jag.
Ty en överväldigande mängd av indicier talar emot - detta nya krig syftar inte heller till att göra "världen mer rättvis" utan snarast till att bevara den som "vad den var".

Kommentarer   

#2 Hans Isaksson 2011-05-05 01:07
Jo, men det här med rättvisa är svårt. Det är DN som använder ordet - inte jag. Svårt eller inte - att DN anser att mordet på bin Laden gör världen mera rättvis är i alla fall så dumt och förblindat så det skall till en svensk bombliberal för att yttra det utan att spärras in.
Citera
#1 Sixten Andréasson 2011-05-04 01:35
:lol: Mycket bra - fattas bara allra sist: dvs. orättvis.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...