Nu är det klart att Sverige ska få så kallade elitklasser från gymnasieskolan. Dessa elitklasser har som tanke att sålla fram de mest motiverade och kunniga eleverna för att spetsutbilda dem under gymnasiet och senare under universitetsstudier, de framtida ledarna, vetenskapsmännen och cheferna. Elitklasser är inte ett medvetet underfundigt begrepp, trots att tillgängliga studier visar att de som är självskrivna för att läsa i elitklasser också tillhör, är födda in i, elitklassen, överklassen i marxistisk terminologi. Problematiseringen kring införandet av dessa elitklasser har gjorts av många och består dels av argumentation kring psykisk hälsa och ohälsa samt stress, dels består den av den mer klassamhällesbaserade kritiken på vilka som kommer få tillgång till denna utbildning till stor del kommer att vara överklassens barn, eller åtminstone ungdomar med en bakgrund i ett hem med akademisk tradition, vilket visserligen inte behöver innebära ett överklasshem utan snarare kan beskrivas som bildad medelklass eller socialgrupp två, om man nu föredrar att tala om socialgrupper.
En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska undersökningar, vid namn Nitlott i barndomen bekräftar att elevers studieprestationer till stor del beror på klassbakgrund, alltså akademisk tradition i hemmet och klasstillhörighet. Men samtidigt måste man även som marxist inse att det faktiskt finns en annan aspekt också, marxismen tror på människan som samhällsvarelse och därmed också både på kollektivets och individens inneboende kraft att förändra. Detta måste ju även gälla i studier. På senare tid har man börjat benämna detta som "klassresor". Dessa klassresor är egentligen en omskrivning för att av egen kraft ta sig fram i samhället. Detta kan alla barn och unga göra om de jobbar tillräckligt hårt. Så frågan är; bör kritiken mot elitklasserna ligga i att de innebär en psykisk press på ungdomarna, på att det är ett system som redan från ganska tidig ålder ska sålla ut vilka som är predestinerade chefs- vetenskapsmanna- och ledarämnen eller på att det helt enkelt handlar om att alla inte får vara med och fightas på samma villkor och med samma förutsättningar?

Kommentarer   

#4 Krav 2012-08-07 14:07
Man MÅSTE lära ut grundkunskapen, dvs. läs- och skrivkunskaper + matematik före man börjar med något annat. Utan det här faller hela huset samman. Det är här i grunden det fallerar i Sverige just nu. Man släpper förbi elever som inte hanterar grunden och kan därmed inte hantera resten. De svagaste ges inte hjälp och de svaga är många. Orsaken varför Finland klarar sig bättre än andra är inte den att man har många mycket bra elever. Orsaken är att man försöker lyfta de svagaste eleverna upp på en acceptabel kunskapsnivå så att de klarar resten av skolan. DÄR måste Sverige börja. "Elitskolor" behöver inte förbjudas, men de ska verkligen inte prioriteras för det kommer inte att lyfta på helheten alls.
Citera
#3 Bo Zackrisson 2011-04-08 02:37
Visst försvagas den svenska skolan. Zarembas artikelserie i DN ger en del förklaringar till detta i essäform. Den finska skolan kostar mindre än den svenska men "producerar" duktigare elever, vilket visas i den senaste Pisa-undersökningen. Mindre flum, ämneskunskaper i centrum, fokus på läsande, lärare med hög status, en sammanhållen grundskola, inga friskolor (än) är några ingredienser i det framgångsrika finska skolsystemet.
Citera
#2 Jonas Lundgren 2011-04-07 11:22
Citerar Dan Jerrestam:
Problemet med den svenska skolan idag är de svagares allt sämre prestationer i en skola som har fått allt mindre resurser och med minskad betoning på kunskapsrelaterade mål. Då är elitskolor att en felprioritering!

Jag håller med Dan helt och hållet. En skola som får minskade resurser och samtidigt beordras av regeringen att satsa mer resurser på att skapa en ännu skarpare sorteringsskola är helt ute och cyklar.
Citera
#1 Dan Jerrestam 2011-04-07 10:35
Problemet med den svenska skolan idag är de svagares allt sämre prestationer i en skola som har fått allt mindre resurser och med minskad betoning på kunskapsrelaterade mål. Då är elitskolor att en felprioritering!
Citera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...