Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

        gatlin.jpggatlin.jpg                                                          

Vi vill inte slåss, men Jingo (dvs Herre Jesus) om vi gör det... Vi har ju skepp, vi har ju folk och pengar har vi med!

Music Hallsångaren G. H. Macdermott blev enormt populär med sin Jingovisa 1878, när Storbritannien hotade Ryssland med krig i Bulgarien. Genom militärt hot fick man tsaren att avbryta sin ockupation av Makedonien. Detta innebar i och för sig inte någon glädje för befolkningen där, eftersom den återgick att bli regerad av turken i femtio år till. Men i England betraktades det ändå som en stor triumf, eftersom Ryssland fortsatt var utestängt från Medelhavet.

Sex av tio svenskar uppges denna vecka stödja deltagande i korståget mot Libyen, eller "Libyens krig" som det något oegentligt kallas idag på en ekonomisida, över en artikel som talar om för oss att bensinpriset nu går upp. Alla riksdagspartier stöder också, utom SD, som antagligen fått för sig att det kunde röra sig om något arabvänligt, som man inte ville riskera att stödja.

Förutom hos enstaka intellektuella och en marxistisk vänster, som efter förmåga försöker att basera sina ställningstaganden i internationella frågor på annat än veckans inbäddade TV-intervjuer med den västvänliga och engelskpråkliga sidan i alla konflikter, får man gå ända till lektorn i militärstrategi vid Försvarshögskolan Robert Egnell, för att hitta en en anstrykning till kritik av den uppblomstrande jingoismen i Sverige.

"Europas länder och Sveriges politiska partier står på kö för att få chansen att skicka stridsflygplan till Libyen och därmed bidra till att skydda dess befolkning....Krigets natur - våldet, smutsen och lidandet - hamnar i skuggan av de demokratiska, jämställda och marknadsliberala värderingar som åtminstone retoriskt sett motiverar de västerländska krigsinsatserna.....'Är vi inte i Afghanistan för att bygga flickskolor?' ". (DN 22.3)

Även om Egnell på slutet , tycks vika ner sig och menar att "vi" inte hade möjlighet att "stå vid sidan om" händelserna i Libyen antyder han nog att insatsen riskerar att åstadkomma motsatsen till vad den säger sig åsyfta - vilket med förlov sagt snarast mera varit regel än undantag för de senaste decenniernas sk humanitära interventioner. Det hade varit än mera klargörande, om Egnell vågat säga B, när han sagt A. Dvs om Västkoalitionens uppgivna humanitära motiv för interventionen i Libyen inte vore de verkliga - vilka motiv hade man då?

Men hans tvekan är mänsklig. Horst Köhler, tysk president och direktör för Internationella Valutafonden, talade bara en enda gång klarspråk om Tysklands militära insatser i Afghanistan 2010: "(Vi) måste veta att en militär insats i tveksamma fall och i nödfall är nödvändig för att tillvarata våra intressen, till exempel fria handelsvägar, att förhindra att hela regioner destabiliseras och med säkerhet då också skulle påverka våra möjligheter negativt och drabba handel, arbetsplatser och inkomster".

Dessa ord ledde omedelbart till att Köhler numera måste tituleras f.d. tysk president och f.d. direktör för Internationella Valutafonden.

Och Gripen har vi med....

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Bernadette Devlin porträtterad på väggmålning, Derry. Foto: Kenneth Allen

Priset för min själ

Kerstin Stigsson - 16 februari 2018

För några år sedan hittade jag en bok på ett antikvariat. Den var skriven av en författare som jag redan tidigare beundrade. Så jag köpte boken. Boken som heter Priset för min själ är skriven av en fantastisk och karismatisk kvinna som har spelat en stor roll för mig. Och för andra kvinnor. I dag...

Läs mer...

Imperialismen, Lenin och prognoserna som slog fel. Slutreplik.

Benny Andersson - 13 februari 2018

Denna artikel utgör slutreplik i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Trots att jag anfört ett flertal textavsnitt där Lenin skriver att en socialistisk...

Läs mer...

Migration, klasskamp och välfärd. Ett lästips valåret 2018

Olle Josephson - 8 februari 2018

Här ett litet lästips inför valrörelsen: Läs gärna om Anders Nilssons och Örjan Nyströms bok från 2016, Flyktingkrisen och den svenska modellen (Celanders förlag)! Allt talar nämligen för att migrationspolitiken blir en stor fråga i årets valrörelse. Den dyker upp i välfärdsfrågorna: antingen som...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Intervju: "Bolsjevikerna var ingen sekt"

Anders Björnsson - 26 december 2017

Ryska revolutionen etablerade en helt ny ordning med relevans än i dag. Men den tog slut i början...

Läs mer...

Bildtext

Sovjeterna vann och förlorade makten

Benny Andersson - 26 december 2017

Bolsjevikernas styrka var förankringen i de demokratiskt organiserade sovjeterna. Därmed kunde...

Läs mer...

Bildtext

Holmgång med syntes

Daniel Strand - 26 december 2017

För många som vuxit upp i Sverigedemokraternas Sverige har postkoloniala tänkare som Frantz Fanon,...

Läs mer...