Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

När jag var mycket liten var Indien ett land vars fattigdom och elände orsakades av att flockar av fridlysta, vita, puckelryggiga, och framför allt heliga kor strök omkring i horder på gatorna och åt upp allt ätbart. Jag vet inte exakt hur jag på den tiden nådde denna uppfattning om fattigdomens djupare orsaker. Kanske genom att titta på bilderna i ett gammalt nummer från Hearsttidningen LIFE. Det var vid denna tid som Indien höll på att frigöra sig från England och i Västvärlden var man bekymrad över att ett folk som lät sig hunsas av nötkreatur nu skulle styra en hel subkontinent.

Numera verkar de heliga korna på något sätt ha blivit ett mindre problem för Indiens del. I stället har de flyttat till Sverige, synnerhet till politiken och då speciellt till arbetarrörelsens partier. Ty på den borgerliga sidan finns inget säkert heligt, utom äganderätten förstås, sedan Maud Olofsson gjort upp med sitt partis otidsenliga motstånd mot kärnkraften och Göran Hägglund satt Bibeln på hyllan. SAP har sedan länge däremot av olika s k förnyare uppmärksammats på kofaran - från Kjell Olof Feldt, Stig-Björn Ljunggren och Vidar Andersson till Mona Sahlin, och Niklas Nordström m. fl .

Begreppet "helig ko" åskådliggör det politiska språkets sinnrika dialektik. Det består av två element: huvudordet "ko" (något prosaiskt, enfaldigt och djuriskt) och "helig" med dess i vår sekulariserade tid tvetydiga innebörd: a) den ursprungliga,religiösa: något upphöjt, gudomligt, oberörbart och b) den modernt ironiska :"något som dyrkas av mindre upplysta människor".

Om man t ex säger, att alliansfriheten och rätt till rimlig pension är heliga kan detta innebära att man menar att de är "heliga kor", eftersom det ironiska språket medger just denna tolkning. Det innebär, att den som före ett val har sagt att dessa ting är heliga, efteråt, utan att bli beslagen med inkonsekvens kan säga att är "heliga kor" .

Det riktigt fina med den heliga kon som politisk metafor är dock att den ställer den talande på ett högre plan än den efterblivne kodyrkaren. Han är ense med denne om att kon är en ko, antyder att den kanske borde slaktas, men påstår inte att det måste ske här och nu. Han hugger på något utan att fälla det till marken, ungefär som man stämplar ett träd för senare avverkning. Men vem vill bygga sin koja i ett träd som är stämplat för avverkning?

Koslaktarna brukar inte sakna argument. "En ny tid kräver en ny politik" säger de, och antyder att detta är bakgrunden till att man måste slakta de heliga korna. Denna kraftfulla, för att inte säga triviala, tankefigur får ofta uttömma deras redovisningsfähiga argument. Ty "tiden kräver det", säger ofta förnyaren, och gör sig därmed till tolk för Tiden, en huvudman, som själv aldrig brukar ställa några uttalade krav utan överlåter detta på sina betalda (som t ex av Näringslivet via Konsultbyrån Prime) eller på obetalda ombud.

Vad det nya ligger i förstärkt marknads- och penningvälde, pigtjänster, frånvaro av social trygghet och fasta anställningar samt lojalt deltagande i krigsallianser återstår dock att mera detaljerat påvisa.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Återkommunalisera eller förstatliga välfärdsföretag i offentliga sektorn

Martin Oskarsson - 11 januari 2018

En granskning av 1181 så kallade välfärdsföretag visar att deras vinster ökade med en procent mellan 2014 och 2015 till 8,8%. Några av de största capio och praktikertjänst gick med 8,2 respektive 9,2 %. Det är ingen dålig rörelsemarginal som uppnås med hjälp av våra skattepengar. Man kan tjäna...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Holmgång med syntes

Daniel Strand - 26 december 2017

För många som vuxit upp i Sverigedemokraternas Sverige har postkoloniala tänkare som Frantz Fanon,...

Läs mer...

Bildtext

3 dikter

Freke Räihä - 26 december 2017

Inga titlar är satta för dikterna.

Läs mer...