"Individuella löner. Redan 1990 slopades det gamla lönegradssystemet .... I stället tillämpas individuella och differentierade krontalslöner ..." (Sveriges Statskalender 2010. s.28).

"Den 26 oktober 1990, för snart tjugo år sedan, höll finansminister Allan Larsson (s) en presskonferens om ett krispaket. I en central punkt ... klargjordes en ambition som skulle imponera på marknaden."( Henrik Bredberg, Sydsvenskan oktober 2010).

"I en TT-intervju Luciadagen1990 beskrev LO-chefen Stig Malm de socialdemokratiska riksdagsmännen som alltför uppskrämda av "marknaden"och alltför villiga att underkasta sig dess krav i form av nedskärningar i sjukförsäkringen. Han menade att valutakrisen och räntechocken i oktober 1990 inte var reella kriser utan "skapade" av riksbankschefen Bengt Dennis och finansminister Allan Larsson i syfte att åstadkomma krismedvetande och därmed göra nedskärningarna möjliga."(Bevingat, 2005, s.360).

Samtidigt infördes lönediskrimineringen - förmodligen föranledd av Allan Larsson -inom hela den offentliga sektorn. Regeringen placerade sedan Allan Larsson i EU-Kommissionens Direktorat V med ansvar för EU:s arbetsrätt. Där kunde han "döda" klagomål mot lönediskrimineringen som brott mot romfördragets "Lika lön för lika arbete" samt vilseleda Kommissionen såsom sakkunnig.

"Olika lön för lika arbete", kollektivavtal och EG-domstolens lavaldom

EG-domstolens nyare rättskipning inom arbetsrätten har väckt uppmärksamhet bland de europeiska fackföreningarna. Enligt EU-parlamentariern Eva-Britt Svensson (v) förkastar EG-domstolen grundsatsen "lika lön för lika arbete" d.v.s. Romfördragets art. 100 + 119, som är gällande rätt; domen underlättar social dumpning.

Anledning finns till frågan om inte domen är delvis självförvållad av de svenska fackföreningarna ?
Ungefär samtidigt med Sveriges anslutning till EES/EU avskaffade regeringen  lönegradsplaceringen inom hela den offentliga sektorn. Lönegradsplaceringen  hade redan följt principen om "lika lön för lika arbete" oberoende av kön, härkomst, hårfärg, åsikt och chefens sympatier.

I stället infördes med det vackra namnet "individuell lönesättning" lönediskrimineringen. Lönen bestämdes inte längre genom kollektivavtal utan individuellt av chefen. Nu blev det "lön efter kön", efter härkomst och åsikter. Patronväldet kallades detta en gång av den unga arbetarrörelsen.

När "olika lön för lika arbete" infördes hade motstånd från fackföreningarna kunnat förväntas. Det uteblev och förvånade fackliga kretsar utomlands. Här propagerade ex.vis kommunals ordf. Ylva Thörn för denna lönediskriminering.

Regeringen hade placerat förre finansministern Allan Larsson i den EU-Kommission som fick avgå för korruption. Ansvarig för arbetsrätt inom  EU-kommissionen fick han kommissionen att ha överseende med brott mot art. 100+ 119 mot lönediskriminering. Men den svenska lönediskrimineringen blev sedan dess känd inom EU-byråkratin och välkommen som ett vapen mot fackliga rättigheter; den banade vägen för EG-domstolens Laval-dom.

När feministen Schyman svarade för vpk/v i riksdagen och uppmärksammades på  regeringens lönediskriminering, förklarade hon att detta "lön efter kön" inte angick vpk/v.

Alla som nu reagerar mot EG-domstolens "olika lön för lika arbete" borde fråga sig, varför de inte redan då protesterat mot den av regeringen såsom förebild införda lönediskrimineringen.

Utförliga redogörelser av lönediskrimineringen i Sverige:

Kommentarer   

0 #2 RHe 2011-01-17 20:24
Historien är ett fantastiskt exempel på nedtystning, en nedtystning i vilken FLAMMAN, ARBETAREN,PROLETÄREN samt fackföreningspressen deltagit och fortfarande deltar.
Förklaringen får man söka i socialpsykologin: Ledningen inom facket och den politiska vänstern utgörs idag av småborgarna. Enligt deras krämarmentalitet skall var och en fjäska sig hos den överordnade - patronen - till högre lön: "Individuell lönesättning". 
Citera
+1 #1 Hans Isaksson 2011-01-17 14:53
Mycket viktigt inlägg! Övergången till individuell lönesättning var förödande för den fackliga rörelsen och på sikt för arbetarklassen. På den tid det begav sig motiverades den inom rörelsen som ett medel för "duktiga" medarbetare att höja sina inkomster.
Det är skit att inte ens vi själva har skrivit så mycket om detta.
Citera

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...