Philip Pullman är en brittisk författare av främst barn- och ungdomsfantasy. Hans mest kända verk är trilogin om Den mörka materian, varav Guldkompassen utgjorde första delen. År 2005 fick Pullman Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Och nu kommer "Den  godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren" (The Good Man Jesus and the Scoundrel Christ; Sv. översättning Ia Lind, Leopard 2010 186 s.)

Hela Pullmans verk präglas, av religionskritik, främst mot kristendomen och den kristna kyrkan som institution. I den aktuella boken ger han sig på att i huvuddrag rekapitulera evangeliernas skildring av Jesu levnad och död - med vissa signifikanta avvikelser: Han låter Jesus födas som tvilling till Kristus. Den sistnämnde råkade ut för samma malör som Brian i "Life of Brian" nästan drabbades av, att i krubban av misstag bli uppvaktad och hyllad av de tre vise männen och fortsatte framgent att i sin mors ögon vara den verklige Messias. Det blev den klene Kristus, som ägnade sig åt bokstudier, och som, uppmuntrad av modern, utvecklade en förvånansvärd lärdom i religiösa ting som imponerade på prästerskapet. Den mera fysiskt vitale Jesus fick däremot en normal uppväxt och gick i fars fotspår som snickare fram till dess att naturen (eller vad det var)  i tjugoårsåldern tog ut sin rätt.

Jesus fick kallelsen, och började predika och samlade lärjungar. Han blev motsatsen till Kristus, hade definitivt sinne för realiteter - men var samtidigt passionerad och blev, som Jan Myrdal skulle ha uttryckt det, en refraktär personlighet. Kristus utvecklades tidigt till något av en nörd, en försiktig, aningen skeptisk, fantasirik och benägen för metafysiska spekulationer. Han insåg dock tidigt att det var hans högst (om än obesvarat) älskade bror som om någon var Mästaren, inte han själv.

Kristus skuggades ständigt av en slags rådgivare - om det nu var en ängel, en annan demon, försåvitt det inte bara var en förklädd representant för basarköpmännen. I enlighet med sin läggning och sin i jämförelse med brodern svalare tro var han benägen att försöka dämpa (för att inte säga korrumpera) Jesus - fast utan framgång. Att tron allena vore det enda saliggörande trodde inte Kristus - folk skulle snart tröttna, och då behövdes inte bara entusiasm utan institutioner, t ex en kyrka. Och det räckte inte bara med historien om Jesu liv och verk - om hans verk skulle leva vidare behövdes en Myt om dessa ting. Denna myt bygger väsentligt på den sorgfälligt redigerade loggbok som Kristus förde över Jesu liv.

Hur det gick sen vet ju alla. Enligt Myten vill säga - ty enligt Pullman var det Kristus, inte Judas, som i bästa välmening och på sin anonyme rådgivares anmodan angav Jesus till Högvakten på slutet.

Pullman är medlem av den brittiska motsvarigheten till Humanisterna och har i en intervju tidigare deklarerat som sitt livsprojekt att "underminera den kristna trons grundvalar." Frågan är om han lyckas. Kanske är evangelium enligt Pullman mest avsett för postmoderna ungdomar, som är uppfödda med fantasygenren och därför huvudsakligen kan nås med ateistiska budskap via en motfantasi. Fast läst som en metahistoria om hur myter uppstår och lever vidare har boken sitt intresse.

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...