"Jag är oskyldig - men ni känner mig tillräcklig väl för att veta att jag skulle ha sagt precis samma sak om jag gjort det" (Christer Petterson i en TV-intervju  om Palmemordet).

 Det är nog inte många som numera skulle köpa en begagnad cykel av Storbritanniens premiärminister emeritus, Tony Blair. Förra veckan har han, bakom dubbla poliskedjor, vittnat inför Chilcotkommisionen, en undersökningskommission ledd av Sir John Chilcot och utsedd av Storbritanniens regering om dess uppträdande före och under invasionen av Irak 2003.

 Man skulle b l a utröna hur mycket Blair ljög beträffande motiven för landets deltagande vid USA:s sida i kriget mot Irak. Och om vilka hot och påtryckningar han utsatt Englands juridiska expertis, inte minst dess justitiekansler, för när det gällde att mot dess bättre vetande få dem att acceptera ett aggressionskrig. Och om han varit medveten om att den "avgörande dokumentation", som skulle visa att Iraks regim var ett hot mot världsfreden och landets säkerhet, av hans högst närstående pressekreterare Alastair Campbell hade genomgått en mycket kreativ redigering. Och att denne utan källangivelse plankat den, med stavfel och allt, från en artikel skriven av en exilirakisk doktorand i USA. Eftersom de vitala dokumenten i frågan ej fick åberopas var detta uppenbarligen svårt.

Den mest relevanta frågan, om invasionen innebar aggressionkrig hade Chilcotkommisionen heller inte instruerats att behandla, eller snarast av regeringen instruerats att inte behandla.

Ej heller fick den s k Huttonkommittens slutsatser i fallet David Kelly tas upp av Chilcotkommitten. Imperiets trognaste bandhund, Lord Hutton, hade av Blair satts att utreda den brittiske vapenexperten i FN:s övervakningskommission, David Kellys, död 2003, sedan denne börjat läcka till media. Lord Hutton passade en vecka före veckans förhör med Blair på att förlänga den redan exceptionella 30-åriga hemligstämpeln på Kellyutredningens resultat, inklusive obduktionsprotokoll, till 70 år. Ett märkligt förfarande vid ett dödfall, som Lord Hutton eftertryckligt hade karakteriserat som självförvållat.

Inte oväntat klarade under dessa förutsättningar Blair förhöret med glans. Ingen trodde honom, men det var ju inte det saken gällde. Så säker i korken kände han sig uppenbarligen, att han inte bara hävdade att han skulle ha deltagit i invasionen av Irak, även om han känt till att de fakta han stött sig på varit fabricerade. Och samtidigt slå ett slag för ett nytt krig, denna gång mot Iran, eftersom dess nukleära program gjorde  denna regim "farligare än vad Irak var 2003".

Eftersom aggressionskrig är förbjudet skulle ett fällande utslag i en domstol innebära att England nyss skulle ha regerats av en krigsförbrytare. Just därför, inte emedan bevis skulle saknas, är det otänkbart att han kommer att fällas i en västlig domstol denna sida om en revolution. England ligger ju inte på Balkan eller i Sydostasien! Och oppositionen, som också stött och stöder kriget, opponerar i just dessa frågor inte.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...

Bildtext

Mörkrets nya ansikten

Mathias Wåg - 17 juli 2017

Modern rasism och fascism ser inte ut som på 30-talet. I tankesmedjor, sajter, bokförlag och...

Läs mer...