Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

"Jag är oskyldig - men ni känner mig tillräcklig väl för att veta att jag skulle ha sagt precis samma sak om jag gjort det" (Christer Petterson i en TV-intervju  om Palmemordet).

 Det är nog inte många som numera skulle köpa en begagnad cykel av Storbritanniens premiärminister emeritus, Tony Blair. Förra veckan har han, bakom dubbla poliskedjor, vittnat inför Chilcotkommisionen, en undersökningskommission ledd av Sir John Chilcot och utsedd av Storbritanniens regering om dess uppträdande före och under invasionen av Irak 2003.

 Man skulle b l a utröna hur mycket Blair ljög beträffande motiven för landets deltagande vid USA:s sida i kriget mot Irak. Och om vilka hot och påtryckningar han utsatt Englands juridiska expertis, inte minst dess justitiekansler, för när det gällde att mot dess bättre vetande få dem att acceptera ett aggressionskrig. Och om han varit medveten om att den "avgörande dokumentation", som skulle visa att Iraks regim var ett hot mot världsfreden och landets säkerhet, av hans högst närstående pressekreterare Alastair Campbell hade genomgått en mycket kreativ redigering. Och att denne utan källangivelse plankat den, med stavfel och allt, från en artikel skriven av en exilirakisk doktorand i USA. Eftersom de vitala dokumenten i frågan ej fick åberopas var detta uppenbarligen svårt.

Den mest relevanta frågan, om invasionen innebar aggressionkrig hade Chilcotkommisionen heller inte instruerats att behandla, eller snarast av regeringen instruerats att inte behandla.

Ej heller fick den s k Huttonkommittens slutsatser i fallet David Kelly tas upp av Chilcotkommitten. Imperiets trognaste bandhund, Lord Hutton, hade av Blair satts att utreda den brittiske vapenexperten i FN:s övervakningskommission, David Kellys, död 2003, sedan denne börjat läcka till media. Lord Hutton passade en vecka före veckans förhör med Blair på att förlänga den redan exceptionella 30-åriga hemligstämpeln på Kellyutredningens resultat, inklusive obduktionsprotokoll, till 70 år. Ett märkligt förfarande vid ett dödfall, som Lord Hutton eftertryckligt hade karakteriserat som självförvållat.

Inte oväntat klarade under dessa förutsättningar Blair förhöret med glans. Ingen trodde honom, men det var ju inte det saken gällde. Så säker i korken kände han sig uppenbarligen, att han inte bara hävdade att han skulle ha deltagit i invasionen av Irak, även om han känt till att de fakta han stött sig på varit fabricerade. Och samtidigt slå ett slag för ett nytt krig, denna gång mot Iran, eftersom dess nukleära program gjorde  denna regim "farligare än vad Irak var 2003".

Eftersom aggressionskrig är förbjudet skulle ett fällande utslag i en domstol innebära att England nyss skulle ha regerats av en krigsförbrytare. Just därför, inte emedan bevis skulle saknas, är det otänkbart att han kommer att fällas i en västlig domstol denna sida om en revolution. England ligger ju inte på Balkan eller i Sydostasien! Och oppositionen, som också stött och stöder kriget, opponerar i just dessa frågor inte.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Imperialismen, teori och verklighet. Svar till Peter Sundborg del tre

Benny Andersson - 11 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvannHundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. I slutet av 1800-talet hade kapitalismen, enligt Lenin och många andra...

Läs mer...

Återkommunalisera eller förstatliga välfärdsföretag i offentliga sektorn

Martin Oskarsson - 11 januari 2018

En granskning av 1181 så kallade välfärdsföretag visar att deras vinster ökade med en procent mellan 2014 och 2015 till 8,8%. Några av de största capio och praktikertjänst gick med 8,2 respektive 9,2 %. Det är ingen dålig rörelsemarginal som uppnås med hjälp av våra skattepengar. Man kan tjäna...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Bolsjevikernas ryska tankerötter

Markku Kivinen - 26 december 2017

Bolsjevikerna såg sin revolution genom motsatspar: vetenskap-tro, proletariat-borgerskap,...

Läs mer...

Bildtext

Folkupplysningens kommissariat

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Hur fungerade ett folkkommissariat under de första revolutionära åren? Vilka var drömmarna och...

Läs mer...

Bildtext

Korea

Mathias Cederholm - 26 december 2017

Nordkoreas kärnvapenprogram är oroande men begripligt. Men ännu mer oroväckande är USA:s utspel...

Läs mer...