De flesta människor både anser och inser att man bör arbeta om man har förmåga, försåvitt man inte är rik, förstås. Om folk inte hindras är de t o m svåra att avhålla från verksamhet.

Än idag minns man en bild från 50-talets Hemmets Veckotidning av den föredömligt flitiga belgiska änkedrottningen med underskriften: "Lättja ligger inte för Änkedrottningen – här fördriver hon tiden med att lägga ett pussel, med tusentals bitar som upptar hela bordet".

Det är faktiskt inte änkedrottningen eller ens moderaterna som uppfunnit den s k arbetslinjen. Anna Hedborg (s), en av förespråkarna för en "arbetslinje", spårade 2005 i sin utredning "Vad är arbetslinjen?" begreppet till 1840-talet. Men redan såväl Aposteln Paulus som lösdriverilagarna från 1600-talet var på samma linje. Den europeiska arbetarrörelsens föregångsmän var med mycket få undantag (t ex Paul Lafargue) varma anhängare av en arbetslinje – till den grad, att man hävdade att den borde tillämpas även på rentierer och storgodsägare, så länge sådana måste finnas kvar. Marx och Engels underkände tidens förhärskande arbetslinje om att tvånget att förvärva var oundgänglig för samhällets framåtskridande. Om detta varit riktigt skulle samhället utveckling sedan länge avstannat, ty: "de som förvärvar arbetar inte, och de som arbetar förvärvar intet".

Alla enkla paroller, även de tio budorden, är helt beroende av vem som tolkar dem. Om företagarna lämnas tolkningsföreträde till vad som bör avses med Arbetslinje (eller "generös invandringspolitik") blir det något i stil med vad Gottlands Läns Tidning den 14/5 1852 uppskattande skrev beträffande invandringen till ön av halvsvältande smålänningar med modesta löneanspråk:

"För en del av ortens egna arbetare, t ex de lata, vårdslösa, supiga och härigenom opålitliga och odugliga, bör denna ymniga tillgång på arbetskrafter vara en mäktig väckelse att genom större arbetsdrift, flit och villighet samt ordentliga arbetsmanér återerövra ett eljest sjunkande förtroende och förlorade sysselsättningar."

Eller kan tolkningen bli som hos Edvard Unsgaard (moderat pressekreterare hos Reinfeldt) som i sitt med rätta uppmärksammande blogginlägg 2010, med anledning av att någon skitit på hans trappa, entusiastiskt skrev: " Jag ringde vårt städbolag som drivs av invandrare som på en halvtimme skickade över en ryska som städade och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det, att på en halvtimme en söndag få fram en duktig städerska som gör ett fantastiskt jobb!"

En rad inlägg, från Svenska Dagbladet till Smålandsposten väljer nästan genomgående främst att tolka Unsgaards inlägg som (en i moderatkretsar alltför sällsynt) hyllning till invandare och deras trägna slit i lågavlönade lågstatusyrken. Men i grunden handlar det om ett angrepp på en föregivet bekväm, degenererad och alltför krävande infödd arbetarklass, t ex öppet hos den typiska bloggkommentaren av Hasse Heneby:

"Många födda i detta land går hellre på bidrag än att ta ett arbete som de tycker är under deras värdighet istället för att vara stolta över att de har ett arbete!".

Arbetslinjen innebär, precis som i Unsgaards–Henebys inlägg, att arbetare mitt i natten skall vara beredda att torka upp skiten efter dem som har råd att betala för det. Och därtill helst vara tacksamma för att de får göra det.Annars skulle man göra reflexionen, att vi år i Sverige troligen kommer att uppnå 450 000 personer som utan egen förskyllan saknar arbete, men att dessa  totalt f.n. har 1200 lediga jobb att söka på den öppna marknaden.

Å andra sidan finns det mängder av vitala arbetsuppgifter, t ex inom vård, omsorg och infrastruktur e t c som inte blir utförda. Den offentliga sektorn saknar medel, eftersom skatterna sänkts i utbyte mot uteblivna lönehöjningar. Och privata företag väntar med sina investeringar tills de än förmånligare kan köpa upp den outnyttjade infrastrukturen och tills dess att lönerna pressats ner tillräckligt. En stor del av fackföreningsrörelsen tycks acceptera de styrandes definition av arbetslinje och till och med lönesänkningar.

Att partiellt arbetsföra och friställda genom bidrag kan leva människovärdiga liv upplevs av investerare in spe som ett kvarvarande hinder mot önskade lönesänkningar. DETTA är den verkliga arbetslinjen i Sverige 2010 – liksom för 150 år sedan. Arbeta med vad som helst som ger oss profit var, när, hur vi bestämmer och till den lön vi erbjuder – eller svält!

Allt annat är – skitprat!

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Stoppa det orättvisa drevet mot Ebba Busch Thor

Dan Israel - 8 december 2017

Det pågår ett orättvist drev mot Ebba Busch Thor, i vilket kristdemokraternas partiledare framställs som en okunnig produkt av en Livets Ord-friskola. I själva verket försökte Busch Thor på ett diskret sätt avfärda de författare och böcker som inte bör ingå i en svensk kanon. Avsikten med en sådan är...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Krönika

Ottilia Thorsson - 17 juli 2017

I en något sliten Volvo är jag på väg mot min högstadieskola, jag är 15 år och pappa skjutsar mig...

Läs mer...

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...