Ett globalt nätverkssamhälle där det inte längre finns någon statlig suveränitet, bara ett myller av autonoma individer. Det skulle den nya tekniken ge oss, lovade marknadsförare, framtidsforskare och postmarxistiska modellbyggare. I de hemliga dokument som Edward Snowden gjort tillgängliga framträder något annat: en statsmakt som sträcker sig ut över världen för att övervaka och kontrollera allt som mänskligheten företar sig. Det gör våld andra staters suveränitet, men suveräniteten löses inte upp. Den koncentreras.

För Carl Bildt faller det sig naturligt. Han har själv försett Washington med efterfrågade informationer, och i Edward Snowdens avslöjanden ser han inget nämnvärt - bara "en bekräftelse på den värld som vi vet att vi lever i".

Ju mer den ekonomiska basen sviktar, desto ivrigare prövar statsledningen i USA nya tekniska instrument för att säkra sin ställning. Två nymodigheter väcker särskilt intresse: "molnet" och mikrodrönaren. För strategerna hägrar en automatiserad eliminering av möjliga hot mot den amerikanska kapitalismens globala anspråk.

Molnet är PR-konsulternas omskrivning för en pågående centralisering av all informationshantering i världen till ett fåtal datacentraler ägda av IT-bolag som Google, Apple, Microsoft och Facebook. Denna expropriering av våra virtuella livsutrymmen är ett huvudmål för USA i de pågående handelsförhandlingarna med EU och länderna i Stilla Havsområdet. Washington hävdar en oinskränkt rätt för sina monopolistiska kapital att profitera på personliga uppgifter om miljarder internetanvändare. I gengäld öppnar bolagen cyberrymden för Pentagons signalspaningsenhet NSA och dess kartläggning av mänskligheten.

IT-företagen är utskott till det militärindustriella komplexet. Pengar från Pentagon har finansierat utvecklingen av allt från de första datachipen till Apples röststyrda artificiella assistent. "Nu ordnar vi avlyssningen av datavärlden för våra underrättelseorgan", berättar en expert. CIA:s teknikchef Ira Hunt är belåten: "... vi försöker i grund och botten samla på oss allt vi kan och spara det i evighet. Det är faktiskt inte långt ifrån att vi kan databehandla all mänskligt genererad information."

Caspar Bowden var tidigare chefsrådgivare till Microsoft i Europa i integritetsfrågor. Idag har han rensat ut alla Microsoftprogram ur sina datorer, och i en rapport till EU-parlamentet varnar han för Molnet. Där är vi utlämnade åt de hundratusentals underrättelseagenter som har tillträde till databaserna. Kryptering hjälper inte, eftersom NSA har tillgång till nycklarna och informationen bearbetas i okrypterad form i bolagens servrar: "Så snart data överförts till Molnet går suveräniteten förlorad."

8607_01.jpgMosquito

EU har slutit ett avtal med USA om handel med datatjänster. När IT-bolagen i USA registrerat sig som en Safe Harbor förutsätts de erbjuda samma skydd för personuppgifter som företag inom unionen. Det finns ingen möjlighet att kontrollera efterlevnaden, och enligt ett undantag kan alla paragrafer skjutas åt sidan så snart USA:s säkerhetsintressen är berörda.

Företrädare för den tyska industrin varnar för industrispionage och efterlyser skyddsåtgärder och investeringar i en självständig europeisk IT-utveckling. Men i Sverige uttrycker statsministern förståelse för de amerikanska spionorganens framfart och välkomnar en dialog med Vita huset.

Det är tradition. Den avhoppade CIA-agenten Philip Agee avslöjade 1977 detaljerade instruktioner för spionage riktat mot europeiska ekonomiska intressen. Sverige var ett av de prioriterade länderna. Det hindrade inte Volvo, ASEA och Ericsson att i efterhand via konsultföretaget Kissinger Associates avlöna två av de ansvariga för spionaget, Henry Kissinger och Brent Scowcroft.

"Det spioneras inte på amerikaner", försäkrar president Obama. Dementin avser inte insamlingen av rådata, den rör bara, liksom FRA-lagen i Sverige, de sökningar underrättelseorganen gör i det lagrade materialet. Formellt är sådana efterforskningar kring amerikaner strikt reglerade, men i själva verket är begränsningarna bara formaliteter.

Man kan ha synpunkter på det, antyder Fredrik Reinfeldt. Men hur vi inom svensk jurisdiktion ska skydda oss mot massövervakningen vill han inte beröra.

I USA:s regelverk kring NSA:s verksamhet är alla utländska medborgare fredlösa. Allt som kan vara till någon nytta för USA i dess utrikespolitik är lovligt att snoka upp.

Sverige saknar försvar mot denna strävan att lagra och analysera allt vi företar oss i de digitala kommunikationskanalerna. Regeringen har ingen avsikt att ingripa, FRA bistår NSA i arbetet, och Datainspektionen och åklagarmyndigheten avvisar alla misstankar om olovlig underrättelseverksamhet och brott mot personuppgiftslagen vid Facebooks nyöppnade datacentral i Luleå. EU-vägen till tillsynsmyndigheten på Irland, där Facebook har sitt europeiska högkvarter, leder ingen vart. Data Protection Commission vägrar att befatta sig med saken. USA har därmed carte blanche för betydande delar av sin underrättelseverksamhet i Sverige.

Tjänstvilligheten är en blocköverskridande vana. Socialdemokratiska ministrar har låtit USA kidnappa flyktingar på svensk mark och försätta svenska medborgare i ekonomisk karantän. Fredrik Reinfeldt ger rättslösheten i USA:s gränslösa anspråk ny sanktion.

Det handlar om vår säkerhet, förklarar han. Hotet från terroristerna.

Argumentet leder ut i det globala undantagstillstånd USA:s statsledning utlyste efter den 11 september 2001. Demokratiska institutioner löses upp i ett föregivet försvar för demokratin, och USA och dess förbundna tar sig rätten att för sin egen säkerhets skull upphäva säkerheten för andra länder och folk.

George W Bush lät kidnappa misstänkta terrorister och placera dem bortom lag och rätt i Guantánamo. Barack Obama prickar av dem på en lista för preventiv avlivning med hjälp av drönare och Hellfiremissiler. Under Bushs åtta år vid makten genomförde USA ett femtiotal attacker med förarlösa flygplan. Obama är efter knappt fem år uppe i över 350 räder. Fredspristagaren beordrar inte bara mord på utpekade terrorister. Han utraderar även okända som anses uppvisa ett misstänkt beteende.

Bland de över 3 000 avlivade finns många som bara råkat befinna sig i närheten av de mänskliga objekt operatörerna på militärbasen i Nevadaöknen zoomat in på sina datorskärmar. En amerikansk officer uppskattade 2009 andelen civila offer i Pakistan till 98 procent.

I arméns Micro Autonomous Systems and Technology-program utvecklarhigh tech-industrin nya instrument för massövervakning och fjärrstyrda mord. Med drönare som inte är större än insekter öppnar sig minsta vrå på jorden för spionorganen. Misstänkta kan fotograferas och avlyssnas i sina hem och vid behov elimineras med injektioner av gift eller DNA-manipulerade virus. Längre fram hägrar möjligheten att med nanorobotar ta sig in i blodådror, lungor och andra inre organ.

Mikrodrönarna förevisas redan på Youtube.1 Teknikföretagen hoppas på kommersiella succéer och driver fram lagar som ska öppna USA:s luftrum för privata drönare. Strax är tekniken i händerna också på de utpekade skurkstaterna och människorna med misstänkt beteende. Vita huset kommer liksom för massförstörelsevapnen att hävda en ensamrätt för sig och sina betrodda till de nya våldsinstrumenten. Risken att de hamnar i fientliga händer blir ett argument för nya investeringar i underrättelseorgan och krigsmakt.

Det finns, liksom i planerna på ett nytt amerikanskt århundrade efter sammanbrottet för Sovjetunionen, ett rikt mått av storhetsvansinne i utvecklingen av de nya maktinstrumenten. Ju fler upplysningar NSA samlar på sig i cyberrymden och ju fler drönare som övervakar jordens yta, desto svårare blir det för mänskliga varelser att hantera alla informationer. "Människan är på väg att bli den svagaste länken", heter det i en rapport från Defense Advanced Research Projects. De soldater som dag efter dag på flera hundra mils avstånd styr drönarna drabbas av "kognitiv överbelastning".

Redan före den 11 september 2001 var informationsmängderna så omfattande att en storskalig attack med kapade flygplan mot Pentagon och andra centrala mål i USA utan vidare tog sig igenom bevakningen.

Hanteringen av underrättelserna måste automatiseras. I NSA:s databas i Bluffdale i Utah ligger våra virtuella liv lagrade för bearbetning med samma matematiska program som Google, Microsoft och Facebook använder för att i detalj kartlägga köpvanor, kontaktnät och personliga egenheter hos sina användare.

Nästa steg i planerna är att låta maskinerna ta över också exekverandet. Pentagon satsar i samarbete med den privata industrin stora summor på att robotisera sina militära operationer. Det är som på börserna, där tusendelar av en sekund kan avgöra vinst eller förlust. Algoritmerna får ta över. För säkerhets skull.

Ur molnet sänker sig mikrodrönaren på väg till utsett mål. Carl Bildt vet vilken värld han lever i. Han finner sig till rätta där.