3/13 Östeuropa

Periferi under press
Järnridån föll och den liberala kapitalismen skulle visa sina företräden. Utländska storföretag köpte upp industrier och försäljningskanaler, och banker från Sverige och andra västeuropeiska länder tog över finanserna. Efter några år av svindlande affärer kollapsade ekonomierna i land efter land. Svåra nedgångar - på sina håll djup depression - har följts av massutvandring från många länder i regionen.
Bortom de akuta följderna av den globala finanskrisen skymtar en längre strukturell förskjutning: Östeuropa pressas liksom andra regioner i EU:s periferi ner i en position som leverantör av underbetald arbetskraft till exportenklaver och förslummade delar av Västeuropas arbetsmarknad.

Bildtext

Folkrätten är ifrågasatt: Är den inte bara en ålderstigen förordning bakom vilken lokala tyranner i lugn och ro kan förtrycka sin egen befolkning? Behövs inte en nyordning, åtminstone en modifiering? Så tyckte Storbritanniens utrikesminister Robin Cook och Sveriges utrikesminister Anna Lindh i slutet av 1990-talet då de pläderade för en modifierad internationell rätt, en folkrätt som tillät interventioner i de fall mänskliga rättigheter kränks. Bakgrunden var Natos bombningar av dåvarande Jugoslavien för att bryta loss Kosovo ur statsbildningen, bombningar som inte fått FN:s sanktion.

Bildtext

Svindlande finansaffärer, fastighetsbubblor och massiv tillväxt av bankernas utlåning - det kännetecknar finansialiseringen. Fiktiva rikedomar hägrar medan intresset för produktiva investeringar avtar och basen för fortsatt tillväxt sviktar. Fenomenet är bekant från Sverige. Det har också i extrem form drabbat Östeuropa. Joachim Becker, professor i Wien, bekriver hur krisen slagit i olika delar av EU-periferin i öster. Motstånd växer men de politiska förutsättningarna är svåra. En skuldsatt medelklass sluter i det längsta upp bakom utarmningspolitiken.

Bildtext

Bubblan har spruckit. Folket utvandrar till låglönejobben i Västeuropa. Fattigdomen tilltar. De baltiska staterna blev inte den framgångssaga som berättades för tio år sedan. Här kommer siffror från ett av Europas fattigaste hörn.

Bildtext

Östeuropa har utarmats och omvandlats till ett ekonomiskt svart hål där resterna av den socialistiska välfärdsstaten monterats ned. Motståndet mot systemet tar sig framför allt uttryck som etnicism och rasism. Så mörkt beskriver den ungerska filosofiprofessorn G.M. Tamas dagens Östeuropa, även om han också hittar socialistiska motståndscentrum. Hur skulle du jämföra 1989 års erfarenheter inom regionen?

Bildtext

Förra året var här en tokfan som slog med sten mot Envers grav. Men så gör vi inte, vi har respekt för Enver. Farsan var kommunist, vi var fattiga då och mycket var skit, men då var det arbete och bra sjukvård. Nu är det varken arbete eller sjukvård, nu är det bara business", säger vår taxichaufför efter besöket vid den gamle ledaren Enver Hoxhas enkla grav i utkanten av Tirana.

Bildtext

Ibland tänker jag mig det som en tvåhundrameterssträcka. Det vill säga sträckan mellan t-banan och partilokalens port. Vad kan det vara? Några hundra steg? En tvåhundrameterssträcka är vad som skiljer den organiserade från den icke-organiserade. Grovt förenklat givetvis. Det är mer än tvåhundra meter som skiljer individen från det organiserade kollektivet.

Bildtext

Ett globalt nätverkssamhälle där det inte längre finns någon statlig suveränitet, bara ett myller av autonoma individer. Det skulle den nya tekniken ge oss, lovade marknadsförare, framtidsforskare och postmarxistiska modellbyggare. I de hemliga dokument som Edward Snowden gjort tillgängliga framträder något annat: en statsmakt som sträcker sig ut över världen för att övervaka och kontrollera allt som mänskligheten företar sig. Det gör våld andra staters suveränitet, men suveräniteten löses inte upp. Den koncentreras.

Bildtext

Ordet klingar illa. Men tar man miljökrisen på allvar är klassisk ransonering ett mycket rimligt styrmedel, mindre ojämlikt än till exempel skatter eller utsläppsrätter. Ola Inghe anmäler en bok med goda argument i den ransoneringsdebatt vi behöver.

Bildtext

USA är militärt verksamt i 75 till 150 länder och står för 40 procent av de militära utgifterna i världen. Vad ligger bakom landets strävan efter globalt herravälde? Ulf Karlström och Anders Romelsjö utreder frågan i en färsk bok. Clarté publicerar en försmak.

Bildtext

År 1966 beslöt lärarkollegiet vid Teisens skola i Oslo, enhälligt så när som på en röst, att det var "pedagogiskt omöjligt att undervisa människor med långt hår, särskilt när de har ett skägg och glasögon".

Bildtext

Kurt - som heter Almqvist i efternamn - verkar vara narcissist: charmfull, arrogant, småsnål, generös, diktatorisk. Kurt verkar också förstå tidens strömningar. Enligt egen utsago deltog han redan som tolvåring 1969 i en demonstration till stöd för FNL. I början av 80-talet framträdde han som en av Sveriges mest seriösa astrologer. På 90-talet ägnade han sig framför allt åt att skriva böcker om den ickefreudianske psykoanalytikern Carl Gustav Jung.

Bildtext

Var ligger makten i kulturskapandet - hos konsumenten, hos skaparen, hos de kapitalstarka? Vad ska styra utbudet? Kan vi påverka utbudet för att främja klasskampen? Jonas Lundgren har frågat Bengt Berg, poet och riksdagsman, och Nike Markelius, punkare, samhällsdebattör och revoltör. Hur ser du på din roll som kulturarbetare?

Bildtext

Jag vaknade med ett ryck och en intensiv känsla av krypande obehag. Obehaget tycktes börja i ankelhöjd, sakta marschera upp över låret, magen (det tog en sväng runt naveln, som på mig är ovanligt djup med branta sidor) och fortsatte uppåt bröstet. När förnimmelsen plötsligt upphörde vågade jag försiktigt vrida ögongloberna nedåt, och tryckte hakan mot bröstet. Då såg jag att den krypande förnimmelsen inte, som jag trott, förorsakats av en hemlös mus, utan av en liten människogestalt på cirka tio centimeters höjd, som stod och stirrade rakt in i mitt öppna gap.

Bildtext