2/13 Arbetaren i boken

I dag är arbetarklassen politiskt tillbakapressad sedan minst trettio år. Arbetarlitteraturen tycks däremot frodas: Alakoski, Wrangborg, Johan Jönsson, Hamberg, Aino Trosell, Tony Samuelsson; listan kan göras lång, och många säljer i stora upplagor. Har den nya arbetarlitteraturen kraft nog att sätta klassens frågor i politikens centrum? Är det möjligt när den inte har en stark rörelse att luta sig mot? Vilka erfarenheter kan den spegla, och vilka frågor kan den resa?
Kring de frågorna kretsar fyra artiklar om arbetarlitteratur i detta nummer.

I övrigt så medverkar Lenin och J. Myrdal om religionen. Det finns en artikel som analyserar skeendet i Syrien och en om Zarembas misstag...

Bildtext

En cyniker skulle kanske kalla det gångna århundradet för den tid, då den revolutionära socialismens ande blev kött och tillfälligt besökte jorden - för att sedan liksom sin bibliska förlaga förföljas, misshandlas, avrättas och, lätt äcklad över människorna, på obestämd tid lämna oss efterlämnande ett splittrat och med tiden alltmer korrupt prästerskap.

Bildtext

En utsträckt kropp som uppfyller en viss tid en funktion, vi går lätt sönder, den axeln, det knäet, den ryggen." Så skriver Marie Hållander om hemtjänstarbetarens villkor (Tjänster i hemmet. 2013).

Bildtext

Det går bakåt för svensk arbetarklass och arbetarrörelse. Men det går framåt för svensk arbetarlitteratur. Den kan vara stark i dag tack vare traditionen från i går, och den kan bidra till den politiska kampen.

Bildtext

Hur kollektivet uppfattas beror på varifrån man betraktar det. Industrin och arbetarklassen är fortfarande en okänd värld, och bara den som ingår i den har insyn. Författaren Maria Hamberg begrundar individen, kollektivet och författarskapet.

Bildtext

Hur fick proletärlitteraturen sin unikt starka ställning i Sverige? En förklaring är landets politiska och ekonomiska eftersläpning, skriver Per-Olof Mattsson, litteraturvetare i Stockholm.

Bildtext

I den klassiska svenska arbetarromanen måste huvudpersonerna förhålla sig till den organiserade arbetarrörelsen. De tar sig fram och upp, både tillsammans med och i konflikt med den. Men den finns där hela tiden. Finns den i dagens arbetarlitteratur?

Bildtext

Inför Eurovisionschlagerfestivalen härförleden tv-intervjuades Ilmar Reepalu, Malmös avgående finanskommunalråd. Han njöt av arrangemanget, tippade vinnare och jämförde med förra gången Malmö anordnade tävlingen.

Bildtext

Med två års inbördeskrig i Syrien har situationen i Mellanöstern förändrats radikalt. Stormakterna står mot varandra, sekterismen härjar och många siar om katastrof. Vänstern är lika delad som de politiska eliterna - vad hände, varför, vad bör göras?

Bildtext

Maciej Zaremba har i en serie artiklar i Dagens Nyheter gisslat det nya styrsystem som drabbat den svenska sjukvården. Med enkla, mätbara mål, och belöningar knutna till dessa mål, skulle marknadsmekanismens fördelar introduceras inom det offentliga. Resultat: penningjäkt, vanvård och upplösning av yrkeskulturen.

Bildtext

Under våren har Bulgarien skakats av sammandrabbningar mellan poliser och demonstranter som protesterat mot höga elpriser.

Bildtext

Att i Clarté nu som debattinlägg publicera vad Lenin som partiledare skrev om förhållningssättet till religion och tro i december 1905 under en komplicerad situation med såväl strejker som pogromer i den då första moderna ryska revolutionen är ett uttryck för en förändrad situation i vårt eget land.

Bildtext

Det moderna samhället är helt uppbyggt på den utsugning som arbetarklassens väldiga massor utsätts för av en försvinnande liten befolkningsminoritet som tillhör jordägar- och kapitalistklasserna. Detta samhälle är ett slavägarsamhälle, ty de "fria" arbetarna, som hela livet arbetar för kapitalet, "har rätt" endast till sådana existensmedel som är nödvändiga för att de profitproducerande slavarna skall kunna uppehålla livet, för att det kapitalistiska slaveriet skall kunna upprätthållas och förevigas.

Bildtext

Lagom till 70-årsjubileet av det blodiga slaget om Stalingrad, andra världskrigets vändpunkt, kom boken Die Stalingradprotokolle ("Stalingradprotokollen") ut i höstas. I boken samlas på drygt 600 sidor sovjetiska och ett antal tyska ögonvittnesskildringar som nedtecknades redan under hösten 1942 och våren 1943, det vill säga mitt under slaget och kort därpå. Civila och soldater, från menig till befälhavare, samt ett antal tillfångatagna tyskar intervjuades av en sovjetisk historikerkommission. På initiativ av historikern Isaak Minz skulle historikerna samla in det unika materialet för att senare kunna dokumentera Det stora fosterländska kriget för eftervärlden. Liknande intervjuprojekt hade sovjetiska historiker och författare genomfört direkt efter det ryska inbördeskriget. Nu skulle man vara på plats redan när kriget pågick. Tusentals intervjuer genomfördes så under åren 1942-45. 215 av dessa samlades in i Stalingrad, ett unikt material som dock efter kriget försvann i de sovjetiska arkiven utan att någonsin publiceras.

Bildtext

Joseph Roth (1894-1939) levde inget långt liv. Hans författarskap infaller mellan två världskrig. Hans ryktbarhet vilar på två romaner av episk bredd och längd: Job. Historien om en enkel man (1930) och Radetzkymarschen (1932), båda översatta till svenska, den första rentav två gånger.

Bildtext

Lachen links, 28 november 1924

Bildtext