4/11 Krisen | Mod & missmod

Varje vecka har sina krisbesked. Senast meddelades att förhandlingarna om Greklands skuldavskrivning brutit samman och att Frankrikes kreditbetyg sänkts. Fler besked kommer att följa, liksom fler rapporter om växande folkliga proteströrelser. Krisen är ingen vanlig konjunktursvacka. Står vi nu inför valet mellan ett samhälle där kreditvärderingsinstitut avsätter och tillsätter regeringar eller ett samhälle med helt andra ekonomiska ordningar än dagens? Eller är klasskompromisser ännu möjliga och på vilka villkor i så fall?

Clarté betackar sig för att skriva ut recept till Merkozy. I detta nummer försöker vi i stället överblicka krisen i ett långt perspektiv.

Samir Amin analyserar den fas av så kallad globalisering som nu går mot sitt slut. Att återvända till efterkrigstidens klasskompromisser går inte.

Malena Rydberg diskuterar franske ekonomen Jacques Sapirs krisanalys, Zoltan Tiroler besöker missmodets Ungern och Björn Nilsson förordar en alternativ ekonomisk politik.

Bildtext

Skildringar från attentatens och jubelfesternas tidevarv", lyder underrubriken till Strindbergs satir Det nya riket från 1882. Nu år 2012 ska det bli jubelfest för Strindberg själv, som dog för hundra år sedan.

Bildtext

Samir Amin efterlyser djärvhet i en systematisk genomgång av krisens orsaker och möjliga alternativ. Vi har gått in i ett nytt historiskt skede. Då måste vänstern sluta att retirera och drömma om svunna samförstånd. Det som ska övervinnas är inte kapitalismens kris utan den krisande kapitalismen.

Bildtext

Har globaliseringen nått vägs ände? Är euron en bra valuta för Europa? Jacques Sapir, fransk ekonom, utreder frågor som dessa i boken La démondialisation (Avglobaliseringen). Krisen är strukturell, inte finansiell, menar han, och den började redan 1973. Men Malena Rydberg är skeptisk mot Sapirs krisrecept.

Bildtext

I flera EU-länder utvecklas de folkliga proteströrelserna mot krisen. Nya vänsterkrafter formeras. I andra, där arbetarrörelsen är särskilt svag, tas missnöjet om hand av reaktion, högerpopulism och närmast fascistiska strömningar. Zoltan Tiroler lämnar en sorglig reserapport från Ungern, sommaren 2011.

Bildtext

Sverige är inte ett euroland. Därför har vi full frihet att tillämpa en krisbekämpningspolitik som utgår från MMT - Modern Monetary Theory. Björn Nilsson funderar kring en aktuell ekonomisk teori med drag av keynesianism och välfärdspolitik.

Bildtext

Den 9 juni förra året rämnade tillvaron för hyresgästerna i Bredäng och i Kärrtorp genom en informationslapp där Svenska Bostäder kort meddelade att en privat hyresvärd skulle överta våra fastigheter.

Bildtext

I Röda rummets sextonde kapitel - ett av de mest citerade i svensk litteratur - låter Strindberg en snusig snickare skälla ut överklassdamer på hembesök för att tillhandahålla frälsning och välgörenhet:

Bildtext

Blir Libyen ett Natoprotektorat? Väntar en västintervention i Syrien? Har USA-vänliga krafter och Muslimska brödraskapet ingått en allians i Egypten? Efter den arabiska våren 2011 är frågorna många. Mathias Cederholm överblickar läget.

Bildtext

De politiska partierna mister sin folkrörelsekaraktär och förlorar i betydelse. De ersätts av teknokrati och medier. Anders Björnsson ser ett mönster i eurokrisens politiska följder och mediebevakningen av SAP.

Bildtext

Clarté publicerar i detta nummer ett utdrag ur Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingenbarnsland som kommer ut i januari på Norstedts förlag. Det är en slagkraftig historia om den unga flickan Miira. Romanen börjar i en finsk hemspråksklass i Göteborgsförorten Gårdsten på 80-talet. Klass "3 CP" som Miira kallar den.

7910_01.jpgEija Hetekivi Olsson. Bild: Ola Kjelbye.

Bildtext

Eija Hetekivi Olsson kan placeras i den arbetarlitterära traditionen. I valet av motiv har hennes debutbok stora likheter med andra nyare uppväxtskildringar. Men den har sitt alldeles särskilda uttryck, förklarar Magnus Nilsson.

Bildtext

De gick till halvtomma torget.

Bildtext

Vänstern behöver teorier om ekonomi. Men den behöver inte nationalekonomi. Nationalekonomin utgår från en borgerlig världsbild. Det är ingen neutral vetenskap som med några handgrepp kan användas för radikala syften. Antologin Nationalekonomi för vänstern är därför till föga hjälp för den som vill förstå världen, skriver Nima Djohari-Tamouri och Dave Zachariah.