Den som i dag förespråkar ett framtida socialistiskt samhälle kommer inte undan en fortlöpande diskussion om Sovjets historia. I detta nummer av Clarté publicerar vi tre texter om Sovjet. Den längsta skrevs redan 1996, Moshe Lewins recension av Francois Furets bok Slutet på illusionen. Den utkom på franska för femton år sedan, och tillsammans med Kommunismens svarta bok blev den kanske den viktigaste boken i 1990-talets antikommunistiska offensiv. Nu till sommaren ges den ut på svenska av Atlantis förlag, aviserad sen långt tillbaka.

Francois Furet (1927-1997), en gång medlem i franska kommunistpartiet, var en framstående historiker, som 1978 gjorde sig ett namn med Penser la Revolution francaise, där han drev tesen att den franska revolutionen inte var ett folkligt uppror. Samma synsätt återkommer i Furets bok om ryska revolutionen. Det är en alltigenom antikommunistisk bok som gör Sovjet obegripligt. Lewins recension pekar ut några av Furets grundläggande misstag - viktig läsning inför den svenska debatt om Furets bok som stundar.

7610_01.jpgZinaida Serebriakova: Korthuset, 1919. 41

Moshe Lewin var fram till sin död 2010 en av de allra främst Sovjetkännarna; han gick grundligt empiriskt till väga och avvisade ideologiskt bestämd, svepande historieskrivning. Lennart Samuelsson går igenom hans insatser.

Den tredje Sovjetartikeln är också en recension, men av en nyutkommen roman, Francis Spuffords Red plenty. Ämnet för den är ovanligt i romansammanhang: Sovjets ekonomiska politik från 1930-tal till 1960-tal.