3/10 Infrastruktur i privata banor

Har kapitalismen börjat äta förutsättningarna för sin egen utveckling?

En gång i tiden förstatligades järnvägar och andra delar av infrastrukturen, eftersom privat drift visat sig skadlig för det samlade kapitalet. Marknadsekonomin kunde inte utvecklas vidare utan ett mått av planhushållning.

Men nu privatiseras och avregleras stora delar av infrastrukturen. Enligt strategerna bakom omvälvningen blir det effektivare och bättre om marknadskrafterna släpps lösa längs järnvägsspår och kraftledningar. Som vi visar i detta nummer av Clarté stämmer detta inte alls. Tvärtom har de nyliberala reformerna utmynnat i tågkaos, ockerpriser på elektriciteten och andra bekymmer.

Bildtext

Valresultatet blev ungefär som man kunde befara. Ett rejält nederlag för de rödgröna, och ett högerpopulistiskt parti kom in i riksdagen. Resultat borde inte ha kommit som någon överraskning. Den svenska socialdemokratin har varit på nedgång i snart två decennier. Denna nedgång har gått hand i hand med att man övergivit reformismen och alltmer blivit ett liberalt parti. Statistik från valen från 1970-talen och framåt visar en tydlig tendens. Det är bland lågutbildade LO-medlemmar socialdemokratin tappat mest. De har i huvudsak gått till sofflocket.

7401_01.jpg

Bildtext

New Public Management, NPM. Så heter det styrsystem som skulle göra underverk med busstrafik, kommunala bostäder och välfärdstjänster. Det gällde att introducera marknadsmekanismer i offentlig verksamhet. Modellen är nu starkt ifrågasatt, men Sverige ligger efter. Jan Wiklund, verksam i Miljöförbundet Jordens vänner, ger en kortkurs i NPM.

Bildtext

Kärnkraftverk krånglar och har tidvis varit avstängda. I år har också stoppen för bränslebyten med mera flyttats från sommaren till hösten. Det är inte svårt att gissa hur det blir med elpriset om driften inte snart kommer igång. Dan Gunnemark analyserar oligopolet på el-marknaden. Ett avreglerat skräckexempel.

Bildtext

Blir det bättre med privatiseringar och avregleringar? Ja, för de stora företagen, svarar forskare från sex EU-länder. Men inte för hushållen och de anställda.

Bildtext

Marknadskrafterna skulle ta över. Tåg och räls såldes ut till privata företag. Experimentet slutade i en serie svåra olyckor. Och inte blev det billigare heller. Brendan Martin berättar historien om det brittiska föredömet.

Bildtext

Alex Gordon, ordförande för det brittiska järnvägsarbetarfacket RMT, varnar för den brittiska modellen. Gösta Torstensson, redaktör för Kritiska EU-fakta, träffade honom vid ett seminarium.

Bildtext

Snart kan det vara Deutsche Bahn och franska SNCF som trafikerar de lönsammaste järnvägslinjerna i Sverige. EU:s avregleringar öppnar för några få storföretag att ta över.

Bildtext

Snön yr under tåget på väg till jobbet, väl där berättar kocken att bussen han satt på krockade ett par timmar tidigare. Svärandes pressar han sig genom arbetsdagen med smärtan i ett brutet revben och ömma svarta blåmärken. Lyfter tunga kantiner, tar emot flera hundra kilo varor, lagar mat till två förskolor. Jag vet inte hur många gånger jag själv gått till jobbet när jag inte borde ha gjort det. Med ryggont, feber och brutna tår.

Bildtext

USA har inte dragit sig ur Irak, och Pentagons utlovade nedtrappning i Afghanistan från 2011 handlar inte om truppneddragningar utan om omflyttningar. Samtidigt möter USA ett hårdnande motstånd. Ska Sverige fortsätta att bistå USA? Mathias Cederholm tecknar läget.

Bildtext

Valrörelsen 2010 präglades av ett besynnerligt samförstånd. Partierna skilde sig i synen på skatte- och försäkringsnivåer, men några ideologiska skillnader gavs inte. Vi lever kanske inte i den bästa av världar, men i den enda möjliga. Alla försök till grundläggande samhällsomdaningar slutar bara i kaos och förtryck. Det var ett underliggande budskap.

Bildtext

I Andrzej Wajdas film Danton är Danton god och Robespierre ond. Den är ett paradexempel på en högerliberal, moralistisk beskrivning av den franska revolutionen. Ändå, skriver Henrik Skrak, aktualiserar den nog ett dramaturgiskt problem för vänstern.

Bildtext

Vad är revolutionär dygd? Ja, till exempel att folkets och nationens ledare lever på samma villkor som folket. Det lärde oss redan franska revolutionen och Robespierre, fast svenskarna med sin monarki ännu inte insett det. I stället utmålas Robespierre som blodtörstig fanatiker. Hans viktigaste tal har nyligen samlats i en bok. Teppo K Kaipainen har läst dem.

Bildtext

Spanien är nära konkurs, Frankrike krisar, i Storbritannien väntar väldiga nedskärningar. Men i Tyskland är det lugnt. Nej då, skriver Malena Rydberg. Där ökar fattigdomen snabbare än i andra EU-länder. Regeringen sänker löner och offentliga utgifter för att kunna exportera sig ur krisen. Det får följder för hela Europa.

Bildtext

I det tidiga 2000-talet står de folkliga rörelserna svaga och förvirrade, åtminstone i västvärlden. Varför kan inte massorna samla sig? Ett sätt att besvara frågan är att begrunda den egna erfarenheten, i långt perspektiv. En ny bok ger oumbärligt stöd. Olle Josephson har läst den.

Bildtext