4/06 Världsekonomin

Kinas industrialisering får hjulen att rulla i världsekonomin. Men hur länge kan expansionen fortgå? Efterfrågan håller inte jämna steg med produktionsförmågan, varnar Walden Bello. Gabriel Kolko skriver om hur oändliga mängder finanskapital cirkulerar med osannolik hastighet och hotar att slå sönder världsekonomin. Walden Bello ställer frågan om mikrokrediter verkligen är det undermedel mot fattigdomen som alltmer påstås i debatten. Paul Cockshott blickar in i Kinas 2000-tal.

I detta Clarténummer undersöker vi vad som är på väg att hända i världsekonomin.

Somalia är känt som en failed state, en misslyckad stat härjad av krigsherrar, klanstrider och allmänt sönderfall. Men för något år sedan började en koalition av folkligt stödda grupper rensa upp i Mogadishu och driva ut misärens profitörer.

Kinas industrialisering får hjulen att rulla i världsekonomin. Men hur länge kan expansionen fortgå? Efterfrågan håller inte jämna steg med produktionsförmågan, varnar Walden Bello.

När Kina gick över till kapitalism började en ny cykel i världsekonomin. Den kan jämföras med tillväxten i 1800-talets Storbritannien. Den brittiska historien kan också få oss att se Kina längre in i 2000-talet. Befolkningsutvecklingen har central betydelse.

Derivat, optioner och hedgefonder. Oändliga mängder finanskapital cirkulerar med osannolik hastighet och hotar att slå sönder världsekonomin. Traditionella banker och institutioner som Internationella valutafonden är akterseglade av spekulanter och bolagsplundrare. Kris väntar. Gabriel Kolko beskriver hur den internationella finansmarknaden inte fungerar.

Hedgefonder till de rika, mikrokrediter till de fattiga? Mohammed Yunus fick fredspriset för att ha hittat på mikrokrediterna. Men något undermedel mot fattigdomen är de inte.

För inte så länge sedan ringde en av extrajobbarna och begärde ett möte med mig. Han var irriterad, för att inte säga förbannad. Jag sade åt honom att komma förbi fackexpeditionen så vi kunde prata om vad som stod på.

Svenska "fredsbevarare" hjälper USA i Afghanistan. Tvåhundra års fredlig utrikespolitik har kastats på sophögen, medan försvarsmakten och den politiska ledningen mörkar. Hur är det möjligt? Syna ISAF-bluffen, manar Stefan Lindgren.

Enligt gängse liberal mytologi har Förenta staternas regering under George W. Bush brutit med en långvarig tradition inom amerikansk utrikespolitik av måttfull realism. Nej då, Bush ansluter till huvudlinjen i USA:s utrikespolitik.

För en svensk läsekrets vill Clarté förmedla några smakprov på filosofi och talekonst hos de män, vilka från 2001 har varit de mäktigaste i världen, och vilkas omdöme, analytiska skärpa och handlingskraft är det enda som stått mellan oss och en världskatastrof: Helan och Halvan, alias George W. Bush och Donald H. Rumsfeld. För kommentarerna står Hans Isaksson.

Både i Finland och Sverige är det politiskt opportunt att sudda och stuva om i historien om andra världskriget. En biografi över svenske utrikesministern Christian Gntherm väckte i höstas våldsam debatt genom att sätta sig på tvären. Tord Björk har följt diskussionen. Han varnar för statligt historiemissbruk.

Utställningen Baltutlämningen som den visades i Kristianstad. På golvet

I januari påpekade Hamasledaren Khaled Meshal att Israel är ett historiskt faktum. Det lär inte påverka dem som använder formeln "Israels rätt att existera" för att blockera alla framsteg i Palestina. Hans Isaksson analyserar en tvetydig fras.

Edward Said skall ha kallat Slaget om Alger och Queimada för de största politiska filmer som någonsin gjorts.

Nog finns det skäl att varna för dem som rotar i den judiska religionen för att hitta förklaringen till världsutvecklingen. Men när Andreas Malm drar in Folket i Bild/Kulturfront och Clarté i sin uppgörelse är han ute i ogjort väder. Mikael Nyberg kommenterar en debatt på avvägar.

Gör inte sociala problem till en fråga om kultur och religion, skrev Henrik Skrak i förra numret av Clarté apropå Sverigedemokraterna och ett upprop i Expressen. Så långt instämmer Olle Josephson. Men romantiserar inte Skrak välfärdsstaten?

Vad är det för fel med att varna för religiös fanatism? Författaren Lena Andersson försvarar det upprop hon skrev under i Expressen den 29 september.