2/06 Sälja det sociala

Offentligt finansierade sjukhus, skolor och pensioner är inte socialism. Ofta dras de också med tung byråkrati och köproblem. Men de är stora framsteg i jämförelse privatfinansierad välfärd. De ger större utrymme för solidaritet, jämlik fördelning och politisk kontroll och styrning. Privatiseringsoffensiverna i de svenska och europeiska välfärdssystemen innebär därför att kapitalet flyttar fram sina positioner.

I några artiklar i detta clarténummer kartlägger vi hur den sociala tryggheten förvandlas till en marknadsfråga. Kollektiva nyttigheter är hotade.

I drygt trettioen dagar levde vi under fotbolls-VM. Så började sjuttio dagars valrörelse med samma mediala uppmärksamhet men möjligen med betydligt lägre folkligt engagemang. Utan att förringa den som älskar spelets taktik och strategi infinner sig en känsla av en pseudovärld. Ett intryck av en ljusdunkel tid trots de västliga demokratiernas självmedvetna belåtenhet över sin förträfflighet.

Först massiva budgetnedskärningar. Sedan försämringar och krav på "valfrihet" från de välbeställda. Så tränger steg för steg privatisering och profitintresse in i sjukvården. Björn Rönnblad, läkare i Göteborg och aktiv i nätverket SITS, Sjukvården inte till Salu, berättar den svenska sjukvårdsmarknadens historia sedan 1980-talet. I nästa steg hotar en förändring av sjukförsäkringen i privat riktning.

Under 1990-talet publicerades en rad vetenskapliga studier om krisen i sjukvården. I en rapport från ESO hävdades att produktiviteten sjönk med 3 procent om året mellan 1960 och 1980. Under samma period tredubblades sjukvårdskostnaderna (i fasta priser) per person. I SNS skriftserie Nya spelregler för hälso- och sjukvården framfördes uppfattningen att den offentliga vården var ineffektiv.

Snart måste du räkna med att arbeta till sjuttio om din pension ska hamna över svältgränsen - åldringsbomben tickar obevekligt. Så heter det. Har man aldrig hört talas om ökad produktivitet? Talet om åldringsbomben är en del av samma ideologiska offensiv som de orangea kuverten. Folk ska lära sig att arbeta och spekulera på börsen.

I socialpolitiska frågor för vänstern en ständig försvarskamp, mot nedskärningar och nedläggningar. Men hur ser en offensiv socialpolitik ut, som för oss närmare socialismen? Daniel Cederqvist har läst en viktig bok i ämnet.

Försvaret av de sociala trygghetssystemen ingår i en lång kamp för allmänningar - kollektiva nyttigheter - mot marknadens intrång. Samma grundläggande fråga reses av indiska bonderörelser och i motståndet mot Internationella valutafonden i Latinamerika, skriver Jan Wiklund, aktiv i Alternativ Stad och Gemensam Välfärd Stockholm. Han vill se en rörelse som inte stannar vid kamp mot nedskärningar och privatiseringar.

EU:s tjänstedirektiv från i våras blev en halv seger för dem som vill slå vakt om offentligt finansierade välfärdssystem. Men striden är sannerligen inte avgjord. Har ni hört talas om tjänster av allmänt intresse eller tjänster av socialt allmänt intresse? Jan-Erik Gustafsson går igenom serien av EU-lagar och direktiv som successivt underminerar välfärdsstaten.

Den svenska arbetarklassen domineras av kvinnor. LO-kvinnor arbetar i an-dra sektorer än män och utför arbete med mindre status och lägre lön. Många kan inte gå upp i heltid med avtryck i lönekuvert och framtida pension. Själv tillhör jag gruppen LO-kvinnor mellan 18 och 25 år, och nästan hälften av oss går på en osäker anställning. Jag hoppar mellan provanställningar och timvikariat nu senast firade jag sedan jag äntligen fått ett tvåmånaders sjukvikariat som vårdare.

När kan terror försvaras? Vilka krig är rättfärdiga? När kan kommunister gå i allians med reaktionärer? Nu reser dagens imperialistiska krig och ockupationer - Irak, Afghanistan och Palestina för att ta några exempel - frågorna också för oss i dag. De är dock inte nya. Jan Myrdal diskuterar historien: Krimkriget på 1850-talet, fransk-tyska kriget 1870 till 71, Japans krig på 1930-talet och framför allt andra världskrigets första år. Utgångspunkten är utgåva dechiffrerade telegram från Komintern 1939 till 41. Åtskilligt finns att lära, om man kan se bortom dagens förhärskande historieskrivning om andra världskriget.

En delseger över nyliberalismen, och därmed en delseger över EU-projektet. Så kan man karaktärisera vårens EU-beslut om tjänstedirektivet. Ulf Karlström sätter in beslutet i EU:s historia - och är inte utan hopp om framtiden. Tänk om EU havererar?

Författaren Peter Handke har angripits för sina uttalanden om Jugoslavienkrigen. Bakom attackerna ligger en vilja att dölja västs skuld i konflikten, menar Diana Johnstone. I en kommentar beskriver Lennart Palm hur Johnstone själv var föremål för en liknande kampanj i Sverige.

Efterhand som det liberala västerländska samhället allt mer glider in i ett stadium av "fascism med mänskligt ansikte" stryps yttrandefriheten. Men allt mer entoniga och snedfokuserade massmedia räcker numera inte. Sedan länge avtjänar flera extremhögerintellektuella långa fängelsestraff för att i olika grad ha förnekat Förintelsen.