4/05 Krigstillståndet

I Mellanöstern berövas palestiniernas demokratiskt valda regering sin ekonomiska bas och terroriststämplas av Israel och USA. I Irak kastar ockupationen in landet i kaos. Iran påstås skaffa sig kärnvapenteknologi och med detta som förvändning höjer USA och Israel tonen.

I Danmark provocerar Jyllands-Posten världens muslimer med sina Muhammedteckningar. I Europa röjer det så kallade kriget mot terrorismen väg för en förtryckarstat på EU-nivå.

I detta Clarténummer granskar vi krigstillståndet i världen.

Vilken del av världen ska man se på? Man kan se på Mellanöstern. Palestiniernas demokratiskt valda regering berövas sin ekonomiska bas och terroriststämplas av Israel och USA. I Irak bombas städerna, och ockupationen kastar in landet i kaos. I Afghanistan blomstrar krigsherreväldet och opiumproduktionen som aldrig förr.Och starka krafter i USA och Israel driver på för ett nytt krig, denna gångmed Irans försök att skaffa sig kärnvapenteknologi som förevändning.

Terrorn i USA har dödat 3000 miljoner. Terrorn i Irak mellan en och två miljoner. Vad står begreppet för, och hur kan vi förstå det? Aijaz Ahmad skriver terrorns historia, från Napoelonkrigen till Bush, från Coleridge till Adrienne Rich.

Ville Jyllands-Posten med sina Muhammedteckningar pröva yttrandefrihetens gränser? Knappast. Dino Knudsen rapporterar från ett delat Danmark.

I kalabaliken efter Jyllands-Postens provokation passar svenska statsorgan på att göra nya framstötar mot medborgerliga rättigheter. I linje med justitieminister Thomas Bodströms anstormning. Ali Esbati kommenterar utvecklingen.

I framtiden ska du bara behöva ha ett litet chips med dig. Det räcker för att handla, ta ut pengar eller checka in på flygresan utomlands. Det räcker också för att i världens största databas med personuppgifter hålla rätt på hela din vardag. Det så kallade kriget mot terrorismen har röjt väg för en förtryckarstat på EU-nivå, skriver Tony Bunyan från organisationen Statewatch.

Folket hit och folket dit. När unionens medborgare inte inser sitt eget bästa så finns det ju andra metoder. Domstolsutslag i Luxemburg, till exempel. EU:s domstol har egenmäktigt tilldelat EU befogenheter på det straffrättsliga området. Det handlar bland annat om "kriget mot mot terrorismen".

Vi stod där, lite undrande. Vad skulle vi göra härnäst? Demonstrationen på tvåårsdagen av USAs ockupation av Irak hade just avslutats.

Det är hög tid att göra upp med föreställningen att den amerikanska ockupationen av Irak är nödvändig för att förhindra inbördeskrig. Detta struntprat dyker upp om och om igen, och inte bara på högerkanten. Just när den allmänna opinionen, av alla möjliga orsaker, på allvar börjar vända sig emot kriget, så är vänsterliberala företrädare som hypnotiserade av det ständiga upprepandet av detta argument. De torgför alla slags sluga politiska strategier utformade inte för att vederlägga, utan tvärtom underbygga, denna föreställning.

Begreppet folkmord är användbart. Det är svårt att definiera men låter sig brukas i övertalande syfte, inte minst i antirevolutionärt syfte. Lundaforskarna Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson är starkt ideologiserande i sin stora bok om folkmord. Annan ny forskning redovisar helt andra fakta, skriver Martin Linde, historiker vid Göteborgs universitet.

Skulle svartarbetet minska om privata hushållstjänster subventionerades? Troligen inte. Att köpa svart hushållsarbete är inte i första hand en fråga om pengar. Det handlar om makt, klass och identitet. Linnea Nilsson har talat med vita medelklasskvinnor i karriären och svartjobbande, papperslösa städerskor.

Det går mycket snabbt att bygga upp ett stort bibliotek med lärda studier av imperialismens karaktär. Varje månad kan man läsa intressanta essäer om USA-imperialismen ute på nätet. Mycket få har dock skildrat den sida av imperialismen som John Perkins beskriver i sin bok Confessions of an Economic Hit Man. Perkins var själv en ekonomisk torped - som väl skulle bli den svenska översättningen av begreppet Economic Hit Man. Det här är alltså en berättelse inifrån. Perkins var verklighetens stillsamme amerikan.

I dag dricker svensken tolv liter ren alkohol om året; för femtio år sedan var konsumtionen en tredjedel. Men med hänvisning till EU överger regeringen den utbudsbegränsande alkoholpolitiken. Bengt Holmgren lyfter fram de alkoholpolitiska grundfrågorna.