Mänskliga rättigheter och krig mot terrorn. Så lyder den amerikanska utrikespolitikens retorik. Resonemanget är enkelt. Varje människa ska ha rätt att leva i fred och frihet för att göra det bästa av livet för sig och de sina. Terrorister som spränger bilar och kastar bomber omöjliggör det livet; de ska bekämpas med alla medel.

Men vad omöjliggör i dagens värld fred, frihet och förkovran? Läs artiklarna om Haiti eller Palestina i detta nummer av Clarté! Det är inte sprängda bilar som är den palestinska köpmannens eller den haitiske lantarbetarens största skräck; det är de amerikanska vapnen. Som så ofta i historien går imperialismen fram med ett våld som är mycket grymmare än det den säger sig bekämpa, och de förtrycktas terror är reaktionen mot imperialismens övervåld. Redan Marx frilägger mönstret i den artikel om det indiska upproret 1857 som vi översatt till detta nummer.

Vad hotar demokratiska fri- och rättigheter? Det påbjudna kriget mot terrorismen ger USA skäl att hålla fångar på obestämd tid, utan bestämda åtalspunkter men gärna med tortyr. Vita huset kan, utan rättslig prövning och med FN:s hjälp, sätta enskilda och organisationer världen över på terroristlistan så att varje ordnat liv blir omöjligt för personer som följt alla sitt lands lagar.

Sverige deltar. Regeringen finner sig i att Ahmed Yusuf fortfarande befinner sig i ekonomisk karantän, trots att FBI friat hans organisatiopn från alla misstankar. Regeringen lät också CIA-agenter kidnappa två flyktingar från Egypten i Sverige, och den förklarar sig beredd att göra samma sak igen. Justitieminister Tompa Batong har på ett par år infört lagar och repressionsmetoder som får hans moderata föregångare att framstå som mjukisar. Nu ska hemlig husrannsakan, avlyssning och registrering kunna genomföras utan egentliga brottsmisstankar. Det räcker att du kan misstänkas för att någon gång i framtiden främja terrorism. Vi är inte så långt bort från den punkt där en prenumeration på den tidskrift du just nu läser räcker som skäl.

Också här bygger politiken på ett märkligt motsatspar: om säkerheten ska värnas måste inskränkningar i frihet och demokrati godtas. I själva verket göder begränsningar i demokratin hemlighetsmakeri, misstro mot myndigheter, laglöshet och kanske våld. Självklart kan man diskutera insatser för att begränsa brottslighet: övervakningskameror i taxibilar eller skydd för värdetransporter. Men det är något annat än ett samhälle där människors liv kan slås i spillror utan att de vet de anklagas för eller vilken lag de eventuellt förbrutit sig mot.

Ekvationen för demokrater är därför den omvända till USA:s. Demokratiska fri- och rättigheter och kamp mot imperialismen.