3/05 Nog med NGO - För folkrörelsen!

NGO är en förkortning för non-governmental organization. Begreppet avser i officiella FN-sammanhang sammanslutningar som formellt är fristående från staten och inte drivs i vinstsyfte - allt från fackföreningar till handelskammare räknas dit.

I den internationella debatten har begreppet NGO kommit att stå för professionella välgörenhetsorganisationer som arbetar med frågor som miljö, utveckling och mänskliga rättigheter.

I detta Clarténummer granskar vi dessa "frivilliga" organisationer.

Mänskliga rättigheter och krig mot terrorn. Så lyder den amerikanska utrikespolitikens retorik. Resonemanget är enkelt. Varje människa ska ha rätt att leva i fred och frihet för att göra det bästa av livet för sig och de sina. Terrorister som spränger bilar och kastar bomber omöjliggör det livet; de ska bekämpas med alla medel.

Frivilligorganisationerna, de så kallade NGO:erna, har fått en framträdande plats på världsarenan och i det svenska samhället. De förutsätts stå fria från stat och kapital men lever allt som oftast i symbios med regeringsorgan, storföretag och medieindustri. Samtidigt utvecklas partierna till konsultstyrda PR-maskiner. Det är dags att återuppväcka folkrörelsen, skriver Mikael Nyberg.

Det finns många sorters NGO. I värsta fall kan de se ut så här: i namn av den vackraste humanism slår de sönder fungerande samhällen och sätter stopp för folkliga rörelser. Olle Josephson diskuterar NGO:erna och påminner om en helt annan debatt.

Om de som står längst bak kommer i rörelse driver de alla framför sig. Det är en erfarenhet från livsmedelsarbetarnas kamp på Stockholmsbagarn, skildrad bland annat i filmen Fackklubb 459. Frances Tuuloskorpi, som var klubbordförande, skissar en folkrörelselinje för det fackliga arbetet. Första hälften av artikeln är ursprungligen en föreläsning från 1996. Den andra hälften är en nyskriven kommentar.

Ska facket vara en folkrörelse eller en NGO bland andra i Bryssels korridorer? Västeuropas fackföreningar har länge sökt samförstånd med stat och arbetsgivare. I dag, när kapitalet sagt upp klasskompromissen, hotar den fredliga samexistensen att utsläcka rörelsen, varnar fackföreningsmannen Asbjörn Wahl från Norge.

FN-sanktionerna mot Irak efter Kuwaitkriget tog livet av 5000 barn i månaden. Varför var Irak så sårbart? Utebliven industrialisering är en förklaring, men varför uteblev den? Henrik Skrak finner svaret på den irakiska landsbygden. Där blockerade kolonialmakten samhällets utveckling.

Det är det ovanliga som blir rubriker. Judiska bosättare i Gaza avhystes, och världspressen följde förloppet minut för minut. Anna Burén, sjuksköterska från Umeå, berättar om det vanliga.

För drygt ett år sedan avsattes Haitis folkvalde president Jean-Bertrand Aristide. Bakom låg USA och Frankrike, och argumenten var de samma som i Irak - demokrati skulle införas. Frilansjournalisten Manne Granqvist rapporterar från Haiti om vad denna demokratisering egentligen innebär: summariska avrättningar och tusentals döda.

Jag sitter på apoteket Kronan i Sundbyberg och väntar. Det tar en jävla tid. Nu betjänas nummer 65. Jag har nummer 87. Tjugotvå före mig. Bredvid mig sitter småbarnsmammor med snoriga bebisar. Ungarna måste kläs av inne i värmen, de hostar och andas tungt. En mamma har två små, den ena skriker oupphörligen och den andre river ner Apotekets samlade broschyrer. Modern ser plågad ut.

Är det svensk lag, EG-domstolen eller USA:s president som härskar över svensk rättsordning? Regeringen hukar sig inför Vita husets "krig mot terrorn". Kurt Junesjö, tidigare jurist på LO-TCO:s Rättsskydd, skriver om EG-domstolens utslag i fallet Ahmed Yusuf.

"Våldsdåden begångna av de revolterande är verkligen outsägligt ruskiga och motbjudande." Nej, det handlar inte om det irakiska motståndet mot USA:s ockupation. Det är Marx som skriver om Indien 1857. Terror som kampmedel diskuteras i dag mer än någonsin. Den artikel vi här återger i nyöversättning bör inte glömmas i debatten. För inledning och noter svarar Rune Beckius.

Varför röstade Frankrike och Nederländerna nej till EU-konstitutionen. Populism? Nej, sök hellre orsaken hos ledarskapens oförmåga. Är kontraktet på väg att sägas upp? undrar Anders Björnsson

Två dikter av en stor kulturbärare. Pinter har skrivit många drama, men är mindre känd som diktare.