2/05 Från stadgar till bloggar

Det ska vara nätverk nu för tiden. Så organiseras alltmer politiskt arbete. Föreningar med stadgar, protokoll och årsmöten betraktas som om de vore utdöda arter.

Hur ska de kollektiva demokratiska processer fungera som skulle kunna hota makten? Hur ska det gå när var och en hukar under den egna bloggen?

I detta Clarténummer diskuterar vi den moderna tidens förutsättningar för politiskt arbete.

Folkomröstningarna i Nederländerna och Frankrike innebär ett grundskott mot drömmen om en nyliberal europeisk grundlag. Den frilade den djupa avgrunden mellan de folkvalda och de som har valt i frågor som rör den Europeiska Unionen.

Antag att vi vill bygga en stark folklig rörelse kring avgörande politiska frågor. Det är inget djärvt antagande, men hur gör vi? Väcker opinion med långa och välskrivna debattinlägg i de stora tidningarna och viktigaste tidskrifterna? Grundar föreningar med stadgar, protokoll och årsmöten? Bygger ett löst sammanhållet men snabbt reagerande nätverk? Ger oss in på universiteten för att skapa kritisk diskussion och sprida viktigt vetande i samhällsvetenskapliga seminarier och tidskrifter? Börjar skriva blogg på nätet?

Medievärlden industrialiseras och monopoliseras, men allt var inte bättre förr. En pluralism är också möjlig. Och vad möjliggör en sannare världsbild? Troligen den gamla kända, småtrista politiska mobiliseringen.

Det finns en järnhård ram för svenska mediers Irakrapportering. Följande artikel faller utanför ramen.

1600-talets svenska militärstat avlöstes så småningom av 1800-talets ämbetsmannastat. Den följdes av 1900-talets partistat. I dag är partistaten i kris; partierna minskar i medlemstal och lever kvar som skal och kulisser. Är det partikularismen som väntar efter universalismen? Anders Björnsson överblickar politikens villkor.

Det ska vara nätverk nu för tiden. Så organiseras alltmer politiskt arbete. Möjligen är det en nödvändighet, men hur kan nätverk utveckla de kollektiva demokratiska processer som skulle kunna hota makten? Nätverksspindeln Karin Hedbrant begrundar sina erfarenheter.

Ett fungerande offentligt samtal kräver argumentation mellan oliksinnade. Motståndarna slipar varandras argument. Och ska argumenten nå en kritisk nivå måste man ingå i ett kollektiv som arbetar fokuserat. Ensam kan man inget uträtta. Hur blir det då när var och en hukar under den egna bloggen?

Vet ni vad citatindex, triple helix och Bolognaprocessen är? I så fall kanske ni också begriper varför studenter och universitet numera har en ganska undanskymd plats i den offentliga debatten, trots att de är fler och kostsammare än någonsin. I annat fall kan det vara idé att läsa den här artikeln.

Fred syftar på ett tillstånd av stillhet och lugn där civil frihet, säkerhet och ordning råder. I politiska termer betyder det ofta att man i en konflikt beslutat att sätta stopp för fiendskap.

Är det rätt att stödja motståndet i Irak? Sanktionerar man i så fall övergrepp mot civila och bäddar för islamiska fundamentalister? Det är frågor som diskuterats i Sverige. Samma debatt förs i antikrigsrörelsen i USA. Jack Smith, som själv är aktiv i rörelsen, granskar argumenten för att hålla inne stödet.

IT-krashen visar vad pensionsreformen egentligen handlade om. Lönearbetarnas pensionsbesparingar får ta smällarna när kapitalismen krisar. Mikael Nyberg har läst en tysk bank-direktör som talar klarspråk.

Vi lever i ett skitsnackande samhälle, hävdar Francis Wheen i en ny bok. Men Wheen hamnar fel när han gör Noam Chomsky till en lika stor skitsnackare som Deepak Chopra, skriver Daniel Strand.

Förslumningen av arbetsmarknaden skildras sällan i den samtida litteraturen. Men Magnus Nilsson har hittat ett undantag. David Ericsson har med sin nya roman skrivit en facklig thriller.

En rabiat fanatiker som bara talar om abortförbud, sänkta skatter och den heliga rätten att bära skjutvapen kan mycket väl vinna delstatsvalet i Kansas. Den amerikanska fundamentalismen är folklig. Den hade i stället kunnat bli radikal vänsterpopulism, för i alla revolutioner finns ett stråk av folklig konservatism. Varför blev det inte så? Rune Beckius resonerar kring en ny bok om det amerikanska eländet.