Militära motgångar i Irak. Sviktande ställning för dollarn som världsvaluta. Ökat beroende av importerad olja. Daniel Cederqvist har läst fyra tunga analyser av den amerikanska imperialismens bräcklighet.

I slutet av januari svors George Walker Bush II in som USAs president för andra gången. I mainstreammedia analyseras omvalet av Bush den yngre på det vanliga sättet, ungefär. Om den demokratiske presidentkandidaten Kerry hade blivit vald, hade det blivit skillnad. Oklart på vilket sätt. Sanningen är dock att skillnaden de två emellan är hårfin.

Frågan är om inte USA-imperialismen står vid ett vägskäl. Just som den tycktes oövervinnerlig, har den hamnat i en djup kris. Militärt har man fastnat i Irak, ekonomiskt är USA svagare än vad många tror. Några av de främsta antiimperialistiska intellektuella i världen har under den senaste tiden försökt analysera läget: Immanuel Wallerstein, James Petras, Aijaz Ahmad och redaktörerna på tidskriften Monthly Review.

Wallerstein ställer frågan vad Bush avser att göra på utrikespolitikens område. Bush första fyra år präglades av unilateralism: vi kan anfalla när och hur vi vill! Denna utrikespolitik har inte varit särskilt framgångsrik. Även inom det republikanska partiet finns det en hel del kritik. Något som kommit till ytan i form av ifrågasättande av försvarsminister Donald Rumsfeld.

James Petras tror att motsättningarna inom eliten kommer att öka. De nya militaristerna (till vilka även liberaler som John Kerry kan räknas) kommer att attackera Bush svaghet i Mellanöstern, och militären och FBI kommer att ifrågasätta de neokonservativas kontroll över Pentagon.

Även USAs politik gentemot Kina kommer att leda till ökade motsättningar inom den härskande klassen, anser Petras. Ju mer Kina expanderar, desto aggressivare kommer de neokonservativa att bli. De kommer att kollidera med de realister inom finanskapitalet som vet att kinesiska uppköp av USA-obligationer är nödvändiga för att stötta dollarn, samt att USA-företag har investerat i Kina för över 300 miljarder dollar. Storföretag från USA står för 50 % av den kinesiska exporten till USA.

Dollarns fall är en källa till oro för den härskande klassen i USA. Sedan invasionen av Irak har dollarn förlorat cirka 35% av sitt värde mot euron och ännu mer mot till exempel yenen, påpekar Aijaz Ahmad. På kort sikt kan detta vara bra för USAs exportindustri. Varor från USA blir billigare medan importerade varor blir dyrare. Detta kan bättra USAs betalningsbalans, som länge varit kraftigt negativ. Men omkring 50% av alla dollar är idag i utländsk ägo, eftersom dollarn är den dominerande valutan i världsekonomin. Vad händer om de utländska investerarna tröttnar på den fallande dollarn och byter till starkare valutor, till exempel euron? Det är en mardröm för många inom USA-eliten. Givetvis vill ingen bank eller regering att USAs ekonomi går in i en djup kris, skriver Ahmad. Det skulle utlösa en svår kris för hela det kapitalistiska systemet. De flesta vill se en framförhandlad mjuklandning för dollarn.

Det finns dock två problem. För det första bryr sig Bushregimen inte om de kostnader den reella devalveringen av dollarn medför för andra länder. För det andra är marknader och regeringar oförutsägbara. En stor japansk bank, eller en stor handelspartner som Kina, kan få för sig att i eget intresse överge dollarn och tvinga andra att som en flock i panik följa efter. I en sådan situation är det svårt att förutsäga någonting alls. Dock menar Ahmad att man med säkerhet kan säga att den era då dollarn var ensam herre på täppan är över. Kanske väntar en period av krig mellan valutor.

Tidskriften Monthly Reviews redaktörer hävdar att USA står mycket nära ett nederlag i Irak. De 150 000 soldater som ockuperar Irak har ansträngt USAs militära resurser till maximum. Flödet av olja från Irak begränsas av motståndsrörelsens attacker på oljepipelinerna. Detta förstärker intrycket av USAs misslyckande. Under tiden blir USA, ja hela kapitalismens centrum, alltmer beroende av importerad olja. År 2001 importerade i-länderna 16,1 miljoner fat olja. US Energy Information Agency (EIA) har beräknat att den siffran kommer att öka med 11,5 miljoner fat till år 2025, varav mer än hälften från Persiska viken. Dessutom ökar oljebehovet hos länder som Kina kraftigt.

De största möjligheterna att hitta nya oljefyndigheter i världen finns i Irak. Omkring 90 % av landets territorium har ännu inte undersökts geologiskt. Det krävs enorma resurser för att utveckla oljeproduktionen. Investeringarna måste skyddas, så att imperialismens centrum kan suga ut tillgångarna i lugn och ro. Därför ser den härskande klassen i USA det som omöjligt att dra sig ur Irak, även om det inte går att upprätta någon stabilitet. Ett nederlag i Irak skulle dessutom drastiskt minska USAs förmåga att föra krig mot andra länder i tredje världen, fortsätter redaktörerna för Monthly Review.

Förutsägelser är alltid vanskliga att göra. Det som egentligen avgör om USA-imperialismen är bräcklig eller stark är det folkliga, organiserade motståndet. I länder som drabbats direkt av USAs krigsmaskin sker motståndet med vapen i hand. Hos oss gör vi motstånd med träget opinionsarbete.

Länkar

Immannuel Wallerstein: Bush and the world- the second term: http://fbc.binghamton.edu/152en.htm .

James Petras: The empire in the year 2005: http://www.rebelion.org/noticia.php?id=9395 .

Monthly reviews redaktörer: The failure of empire: http://www.monthlyreview.org/0105editors.htm .

Aijaz Ahmad: Americas decline: http://www.flonnet.com/fl2126/stories/20041231003402500.htm .