3/04 Fyra krig

I Irak hoppas ättlingar till forna kolonialadministratörer på en återgång till den gamla ordningen. Ockupanterna kan mycket väl ge efter för islamistiska grupper för att stärka sin ställning gentemot sekulära, nationalistiska och socialistiska grupper.

Olja och andra råvaror gör Sudan intressant för stormakterna. USA strävar i sin nya Afrikapolitik att säkra sig kontroll över kontinentens rikedomar.

I Kongo pågår en konflikt sedan 1996 som krävt uppskattningsvis fyra miljoner dödsoffer och involverat ytterligare sex afrikanska stater.

Gisslandramat i Beslan handlade inte om muslimsk terrorism, inte heller om nationell befrielsekamp. Ytterst var det ett resultat av rivaliteten mellan USA och Ryssland om geopolitisk kontroll över Kaukasus.

I detta Clarténummer granskar vi fyra krig som pågår inför världens ögon.

Kriget i Irak, liksom kriget i Afghanistan och USA:s och Natos krig mot Jugoslavien, är "brott mot freden", och därmed - enligt folkrätten sedan Nrnbergrättegångarna -"det värsta av alla brott". Bushadministrationen bör i internationella sammanhang betraktas som ett gäng brottslingar.

I Irak hoppas ättlingar till forna kolonialadministratörer på en återgång till den gamla ordningen. Det finns ett samband mellan denna nostalgi och de nyliberala utsvävningarna, skirver Mikael Nyberg.

En kombination av klassisk kolonialism och modern globalisering. Den härskande klassen i kapitalismens centrum allierar sig med en trasbourgeoisie i periferin. I Irak kan ockupanterna mycket väl ge efter för islamistiska grupper för att stärka sin ställning gentemot sekulära, nationalistiska och socialistiska grupper.

Olja och andra råvaror gör Sudan intressant för stormakterna. USA strävar i sin nya Afrikapolitik att säkra sig kontroll över kontinentens rikedomar. Militärbaser öppnas och interventionsstyrkor rustas.

I början av sommaren ägnade svenska medier för ovanlighetens skull några rader åt konflikten i Kongo. Till stor del handlade det om den lilla svenska FN-truppen som fick lämna sitt uppdrag efter att oron stigit runtom i landet. Annars är det sällan det rapporteras om den konflikt som sedan 1996 krävt uppskattningsvis fyra miljoner dödsoffer och involverat ytterligare sex afrikanska stater. Frilansjournalisten Manne Granqvist förklarar varför det är krig i Kongo.

Vad hände i Beslan? Gisslandramat handlade inte om muslimsk terrorism, inte heller om nationell befrielsekamp. Ytterst var det ett resultat av rivaliteten mellan USA och Ryssland om geopolitisk kontroll över Kaukasus. Gary Leupp, historieprofessor, nystar i en trasslig historia.

Riksförsäkringsverkets (RFV) generaldirektör Anna Hedborg skrev en artikel på DN-debatt om attityderna till sjukskrivningarna. Den var ett typiskt exempel på hur man riggar en debatt. Hon skrev att en ny RFV-studie visar att "Fyra av tio anser att trötthet räcker för sjukpenning" och att "20 procent av de tillfrågade att det är godtagbart att vara sjukskriven om det är strejk på barnets dagis. Ytterligare 24 procent säger att det i vissa fall kan vara godtagbart". Alla medier hakade på, indignationen flammade upp, Kd-ordföranden talde upprört om stöld.

Franska revolutionen är ett kaleidoskop i vars mönster vi hela tiden känner igen vår egen samtid. Hur är det t.ex. med vänsterchauvinismen, viljan att starta ockupationskrig för fred, frihet och välstånd?

Danmark är en av ockupanterna i Irak. Men när en undersökning om massmediernas bevakning publiceras, handlar debatten om att man varit för kritisk mot kriget. Muslimer måste bevisa att de inte är terrorister för att få yttra sig i offentligheten. Dino Knudsen rapporterar.

Hur kan en teori om imperialismen se ut i dag? Andreas Malms bok När kapitalet tar till vapen är ett ambitiöst och pedagogiskt försök att svara på den frågan, skriver Henrik Skrak. Men på några viktiga punkter går Malm vilse.

Avbön eller avgång! Så ställs valet av dominerande medier för den som har en förtroendepost och ändå vågar säga sig vara kommunist. Lars Ohly är bara det mest prominenta exemplet bland många.

Innan nya socialistiska projekt på allvar kan planeras på allvar kommer det nog att ta ett par hundra år. Det menar Anders Björnsson i en värdering av det sovjetiska experimentet som ett stickspår. Det krävs en hög grad av civilisatorisk mognad och demokratisk anda för att genomföra ett socialistiskt samhälle.

Människans utsugning av människan måste bli såväl förbjuden som omoralisk. Människan förändras först med förändrade produktionsförhållanden. Proletariatets diktatur är därför ingen nödlösning. Däremot en stötesten för dem som hävdar att socialismen är en fördjupning av den borgerliga demokratin. Hans Isaksson kommenterar Benny Anderssons artikel i föregående clarténummer.

Vi kan inte vänta med socialismdebatten ett par hundra år. Vi kan inte heller låta bli att diskutera lärdomarna av realsocialismens nederlag i Sovjet och Kina. Benny Andersson svarar Anders Björnsson och Hans Isaksson. Från olika utgångspunkter önskar båda lägga diskussionen åt sidan.