2/04 Latinamerika

Oljan, agrarfrågan, storstädernas arbetslösa och mänskliga rättigheter. Det är de fyra stora kampområdena i Latinamerika i dag. I flera latinamerikanska länder har folk har gjort uppror mot diktaten från Internationella Valutafonden, IMF.

I Venezuela har en Hugo Chavez-hatande överklass tvingat fram en folkomröstning om presidenten ska få sitta kvar vid makten. Men varför är Chavez så hatad av de privilligierade?

I detta Clarténummer går vi igenom tillståndet i Latinamerika.

Just när skallet ekat ut läser Gellert Tamas om Diana Johnstone i tidskriften International Affairs. En recension av hennes bok om Balkan utmynnar i omdömet "väl värd att läsa - men med kritiska ögon". Tamas tycker att recensenten behandlar Johnstone "på samma sätt som i stort sett samtliga medier i Sverige". En säregen jämförelse.

Oljan, agrarfrågan, storstädernas arbetslösa och mänskliga rättigheter. Det är de fyra stora kampområdena i Latinamerika i dag. Det skriver den latinamerikanske ekonomen James Petras när han överblickar motsättningarna mellan Latinamerikas folk och USA:s imperialism. Mycket tyder på att styrkeförhållandena långsamt förändras till imperialismens nackdel.

På 1700-talet var bröduppror vanliga i Europas städer. Folk reste sig mot höjda matpriser och tvingade makthavarna till eftergifter. Något liknande har skett i flera latinamerikanska länder på senare år. Folk har gjort uppror mot diktaten från Internationella Valutafonden, IMF.

Den femtonde augusti folkomröstar Venezuela om man vill ha kvar president Hugo Chavez vid makten. Detta sedan hans motståndare lyckats att samla in tillräckligt med namnunderskrifter för att Chavez skulle bli tvungen att utlysa folkomröstning. Motståndarna består huvudsakligen av Venezuelas härskande klass, som hatar honom. Men varför är han avskydd i Caracas lyxkvarter? Och varför vill Vita huset helst att han försvinner?

Göran Persson lär ha läst sin Machiavelli. Är det därför han välkomnar EU:s konstitution? Rune Beckius följer Machiavelli i spåren och prövar innebörden i reellt och formellt folkvälde. "All makt utgår från folket" - och kommer inte gärna tillbaka.

USA står svagare i dag än för ett år sedan, både i Irak och i den internationella politiken. Men den internationella fredsrörelsen har svårt att lägga in en högre växel i just det ögonblick då Iraks folk behöver det som bäst. Walden Bello beskriver läget i vår tids Vietnamkrig.

Läste just Jan Guillous Häxornas försvarare. Tyckte det verkade konstigt att boken inte har fått mer kritik, eftersom Guillous historiesyn är den gängse. På något oförklarligt vis bröt det ONDA fram och häxpaniken spred sig och pöbeln ville se allt fler häxor brinna tills några oförskräckta upplysningsmän fick slut på spektaklet. Jo, ungefär som tredje rikets uppgång och fall beskrivs i borgerliga kretsar.

Sist jag såg Sara vägde hon 37 kilo. Låg på ett sjukhem i Umeå med utsikt över en snövidd och en övergiven lada.

Hur lättretad är en kafferbuffel? Svaren på frågan kan hjälpa oss att förstå varför världsdelarna utvecklats så ojämnt. Ola Inghe har läst en evolutionsbiologisk världshistoria som inte förfaller till underförstådd rasism. Den förklarar bakåt, men binder inte framtiden.

Ett socialistiskt samhälle måste övervinna den åtskillnad som råder mellan människor så länge de lägger ett privat perspektiv på sin tillvaro. Samtidigt ska inte den individuella friheten ifrågasättas. Hur ser ett sådant samhälle ut? Frågan återkommer ständigt i de stora 1900-talsdebatterna om socialismen; svaren är ofta alltför ekonomiskt inriktade. Diskussionen måste föras vidare. Benny Andersson inleder.

Natosoldater som genomför stridsövningar på svenskt territorium, utan insyn från svensk militär. Det kan bli en realitet ifall regeringens utredare Karl Leifland får igenom några av sina förslag.