4/02 Arbetarklassens etnifiering

Det finns inte en arbetsmarknad i Sverige, det finns två. En stor reservarmé håller på att byggas upp med tillfälliga anställningar och otrygga villkor. I det syftet splittras den svenska arbetarklassen efter etniska linjer.

Arbetarklassens styrka är det kollektiva agerandet. Det vill Svenskt Näringsliv och borgerliga partier bryta upp med förslag om fri arbetskraftsinvandring. Borde inte debatten i stället handla om generös flyktingpolitik och rättvis världsordning?

I detta Clarténummer granskar vi om ett samhälle med etnifiering och utanförskap håller på att skapas.

USA:s planerade krig mot Irak är en strid om oljan. Det inser en bred all-mänhet - och genomskådar därmed angriparens retorik om att Iraks påstådda hemliga massförstörelsevapen skulle utgöra ett hot mot världsfreden.

Arbetarklassens styrka är det kollektiva agerandet. Det vill Svenskt Näringsliv och borgerliga partier bryta upp med förslag om fri arbetskrafts-invandring. Det är tragiskt när delar av vänstern följer med. Debatten borde i stället handla om generös flyktingpolitik och rättvis världsordning. Ali Esbati, ordförande i Ung vänster, skisserar en invandrarpolitik.

Rasismen ligger djupt i den västerländska idétraditionen, från Gamla testamentet och Aristoteles. Den nyliberala internationella marknadsekonomin släpper lös rasistiska strukturer. Inte undra på att etablissemanget skyggar för seriös integrationsdebatt bakom moralism och mångkultur. Men vänstern har trumf på hand: klasskampen, försvaret av nationen och kritiken av multikulturalism från radikala utgångspunkter.

Det har sagts förut, men behöver sägas igen: De många språken är kanske det främsta tecknet på etniska skillnader i den svenska arbetarklassen i dag. En språkpolitik som enar folket och klassen är därför nödvändig. Begriper man hur den ska se ut, är det också lättare att begripa villkoren för en folklig rörelse som förenar skilda kulturella och etniska erfarenheter.

En pojke får ont i magen och går hem för att han inte förstår språket i skolböckerna. En flicka uteblir från ett prov för att hennes pappa blivit skjuten i en knarkuppgörelse. Malena Rydberg rapporterar från lärarvardagen i Tensta.

En särartsideologi kan hos utsatta grupper vara ett svar på förtryck: endast genom att hålla ihop kan man överleva. Men den kan också uppmuntras av överheten för att skapa ett samhälle med etnifiering och utanförskap. Demos som grund för nationell demokrati ersätts av etnos. Ulf Karlström prövar en marxistisk analys i upplysningens anda av etnifiering och multikulturalism.

När de fina skribenterna fick sparken från statsfinansierade Svenska Dagbladet startade de eget.

Nu är det snart vår. Det ser vi fram emot. Även vid Persiska viken börjar det våras, ja våren kommer förstås därnere redan denna månad, så smått. Framåt april-maj är det så varmt därnere så att de vanliga taxibilarna, som körs dygnet runt av invandrare från Pakistan och stundom Palestina, och som saknar luftkonditionering, måste sluta att rulla. Och hundar och katter börjar gå då de jagar varandra.

Av 1900-talets stora bonderevolutioner förmådde en att skapa en ny konst. I den mexikanska revolutionskonsten förenas den förspanska traditionen, mexikansk folkkonst och internationella strömningar. Jan Myrdal reder ut förutsättningarna.

President Lzaro Crdenas presiden-tur kan sägas vara den mexikanska revolutionens skördetid. Stöd åt den spanska republiken mot Franco. Nationalisering av oljeindustrin mot det angloamerikanska monopolkapitalet. Jordreform. Alfabetiseringskampanj. År 1940, vid slutet av sin ämbetsperiod, gav Crdenas José Clemente Orozco uppdraget att i det artonhundratalskapell i Jiquilpan - hans hemstad - som gjorts till ett bibliotek för folkupplysning åskådliggöra Revolutionen och Mexiko.

Den amerikanske biologen Stephen Jay Gould dog förra året. Bland forskare var han internationellt känd för teorin om punkterad jämvikt, hos allmänheten för sina avslöjanden av kreationism, sociobiologi och förment vetenskaplig rasism. Clarté har översatt en minnesteckning.

Humor!