3/02 Mot bättre vetande

En grundsats i marxistisk historieteori lyder att när produktivkrafter och produktionsförhållanden kommer på kollisionskurs ökar de revolutionära möjligheterna. Vad ser man när man tillämpar det synsättet på informationstekniken? Å ena sidan stora kollektiva rörelser som till liten kostnad utvecklar tekniken till fritt bruk. Å andra sidan licenser, patent och försök från storkapitalet att ta kontrollen.

För frihandelns skull ska tusen miljoner indier nu avstå från sina billiga läkemedel. Astra Zeneca och GlaxoSmithKline får patent och vinstmarginaler skyddade. Det kallas intellektuell äganderätt. De tuberkulossjuka i Indien får svårare att få tag på medicin.

I detta Clarténummer granskar vi hur frukterna av den tekniska utvecklingen hindras att nå ut till folket.

Det går inte bra för EMU. Införandet av euron detta år (i alla EU-länder utom Sverige, Danmark och Storbritannien) skulle ju göra prisjämförelser lättare, skulle ju minska transaktionskostnaderna och därmed sätta press på ekonomin i riktning mot ytterligare rationaliseringar. Men euroländerna tycks inte ens klara EMU:s andra steg. Det är de stora länderna som har mest bekymmer och är mest ovilliga att öppna hemmamarknaderna för konkurrens. Italien skyddar sin bilindustri, Tyskland sina banker, och Frankrike sin elproduktion. Tyskland klarar inte att hålla sitt budgetunderskott inom den gräns på högst tre procent av BNP som man själv drev igenom. Frankrike struntar öppet i den så kallade stabilitetspaktens krav. De stora kan göra som de vill medan de små länderna tvingas till lydnad.

När produktivkrafter och produktionsförhållanden kommer på kollisionskurs ökar de revolutionära möjligheterna. Så lyder en grundsats i marxistisk historieteori. Vad ser man när man tillämpar det synsättet på informationstekniken? Å ena sidan stora kollektiva rörelser som till liten kostnad utvecklar tekniken till fritt bruk. Å andra sidan licenser, patent och försök från storkapitalet att ta kontrollen. Johan Söderberg, vetenskaps- och teknologiforskare, tar ett stort grepp om frågan.

Delstaten Andhra Pradesh i Indien till-hör de områden som mönstergillt anpassat sig till den globala marknaden. Här har Världsbankens ekonomer privatiserat och omstrukturerat med kreditens hjälp. I byn Kasivaripakalu har lantarbetarna arbete på åkrarna bara ett par månader om året. Tyngda av skulder till jordägarna ger de sig ut på vägarna för att hitta tillfälliga jobb på annat håll. Lönen är 30 till 80 rupier om dagen (6-16 kronor). Om arbetarna blir sjuka ska de nu vända sig till en hälsovård där det räknas cost-benefit på varje rupie. Endast ett fåtal åkommor berättigar till kostnadsfri behandling. I övrigt får patienten betala för sig.

I somras intervjuade jag ett antal funktio-närer i Sveriges fackliga centralorganisa-tioner. Jag ville höra deras synpunkter på en rapport från ILO, det FN-organ som bland annat har hand om villkoren för arbetslösa. Rapporten Workfare Tendencies in Scandinavian Welfare Policies innehöll en svidande vidräkning med den svenska ungdomsgarantin. Författaren Nanna Kildal visar att den måste betecknas som workfare och därför är en oacceptabel diskriminering av arbetslösa. Att Sveriges regering trots denna rapport sedan utvidgat "garantin" till att omfatta alla åldrar - genom Aktivitetsgarantin - kan möjligen bero på att ingen facklig centralorganisation i Sverige (med undantag för SAC) tagit upp ILO:s kritik.

Men USA, vad din bruttonationalprodukt är stor!

Alla tecken pekar mot ett amerikanskt anfall mot Irak. Målet är av allt att döma en mångårig ockupation. Följderna kan bli svåra, varnar Karin Hedbrant och Malena Rydberg.

Teorier om totalitarism brukar dyka upp i bestämda historiska situationer. Historien ska skrivas som en kamp mellan gott och ont, och det onda ska samlas under rubriken totalitarism. I dag vill den enda supermakten länka "terrorismen", verklig eller inbillad, till denna tradition. Anders Björnsson diskuterar totalitarismbegreppet i 1900-talshistorien, kulturellt, ekonomiskt och politiskt.

På direkt initiativ av regeringen drivs nu stora forskningsprojekt om svensk nazism och andra världskriget. I början av hösten publicerades som ett av de första resultaten en tjock bok, som i stort sett bara innehöll namnlistor. Alla personer som sänt julhälsningar eller penninggåvor till en nazistisk tidning i Sverige och därmed fått sitt namn i tryck, förtecknas i boken.

Washington Consensus är lösenordet för globaliseringens ekonomiska politik. Det sammanfattar WTO, EMU, IMF och åtskilliga andra av den rådande världsordningens bokstavskombinationer. Jan-Erik Gustafsson, forskare vid Tekniska högskolan i Stockholm, analyserar följderna utifrån ett exempel: vatten.