4/01 Afrika nästa

Urgammalt stamhat sägs ofta vara grunden till konflikterna i Afrika. Men de etniska motsättningarna är ett resultat av imperialismen. Kolonialmakterna delade in afrikanerna i stammar för att kontrollera dem. I dag driver väst på etnifieringen för att försvaga Afrikas stater.

Den afrikanska socialismen från 1960- och 70-talet har lidit nederlag. Håller Afrikas stater på att bli rena nykoloniala vasallstater? Eller finns det vägar till en ny socialism?

I detta Clarténummer diskuterar vi vad som pågår i Afrika.

Läget är i slutet av januari år 2002 föl-jande: USA, som sedan länge emotsett en desperat attack av typ 11 september, har med den som förevändning använt den efterföljande tiden väl.

Urgammalt stamhat sägs ofta vara grunden till konflikterna i Afrika. Men de etniska motsättningarna är ett resultat av imperialismen. Kolonialmakterna delade in afrikanerna i stammar för att kontrollera dem. I dag driver väst på etnifieringen för att försvaga Afrikas stater.

Den afrikanska socialismen från 1960- och 70-talet har lidit nederlag. Håller Afrikas stater på att bli rena nykoloniala vasallstater? Eller finns det vägar till en ny socialism? John Saul och Colin Leys analyserar Afrikas förhållande till globaliseringen.

Sönderslagen ekonomi, tilltagande etnifiering, intellektuellt förfall. Så kan det se ut i ett afrikanskt land. I Dakar är globaliseringen ingen god nyhet. Aron Etzler rapporterar från exemplet Senegal.

Ghana var den första kolonin i Afrika som kämpade sig till självständighet. Efter att Nkrumah störtades i början på 1960-talet har landet plågats av militärkupper. 1981 upphävdes konstitutionen och politiska partier förbjöds. En konstitution med flerpartisystem infördes 1992. Den nuvarande presidenten heter John Kufuor, han är också regeringschef. Ghana är en konstitutionell demokrati med allmän rösträtt. Presidenten nominerar regringsmedlemmar som skall godkännas av parlamentet.

Joseph Conrads Mörkrets hjärta brukar läsas som en antiimperialistisk roman, som står på Afrikas sida. Inte alls. Men det är en bra bok.

Jag hade en bild av att statsvetenskapen skulle vara om inte objektiv, så åtminstone saklig och inte ta ställning för en viss ideologi utan låta en se världen ur olika perspektiv.

Ett virus är ett litet dataprogram som, om det läggs på hårddisken i din dator kan göra i princip vad som helst med den, t ex radera all information och lägga in en bild på Svarte Petter i rutan på Julafton. Men numera låter bli att göra det, som regel. Det fanns en tid då virustillverkare tyckte sådant var skoj. Men kraftfullt destruktiva virusprogram är ur mode. Epidemier av sjukdomar som omedelbart slår ihjäl den smittade har dock en tendens att snabbt gå över - försåvitt de inte i likhet med böldpesten förfogar över ett talrikt värddjur som bärare Som så mycket annat vad gäller pc-branschen är det lekandet som drivit utvecklingen framåt på virusfronten. Vad som var en leksak för klipska och stygga barn blev till ett fiffigt inbrottsredskap och är kanske redan nu ett medel för makthavare att hålla koll på sina undersåtar. Utvecklandet av "trojanska hästar" (trojaner) har möjliggjort detta.

USA har demonstrerat sin styrka. Närmandena mellan Ryssland och Kina är sönderslagna. EU har knutits upp till USA. Folkrätten gungar. Henrik Skrak skriver historien efter 11 september.

Filmvetaren har gärna en kritiskt radikal framtoning, men går ändå mestadels maktens ärenden: filmindustrins, den kulturbärande medelklassens eller universitetssystemets. Också marxistiskt inriktad filmvetenskap gör samma misstag. Daniel Lindvall, filmvetare i Lund, ser linjerna i filmvetenskapens 1900-talshistoria.

Rörelsen mot globaliseringens baksidor har fått den rådande ordningens försvarare att ta skydd bakom en myt. De två senaste årtiondenas nyliberala avregleringar sägs ha åstadkommit en allmän ökning av den ekonomiska tillväxten och en minskning av fattigdomen utan motstycke i mänsklighetens historia. Därför bör marknadsekonomin och fortsatta avregleringar inte kritiseras, utan stödjas. Men låt oss se på siffrorna!